Tisdagens räntebesked från Riksbanken innehöll förutom en räntesänkning också uppdaterade prognoser, där framför allt tillväxten för nästa år skrevs upp från tidigare 2,4 till 2,7 procent. En anledning är att både finanspolitiken och penningpolitiken ska elda på konjunkturen.
– Vi ser en ganska kraftig vändning i konjunkturen framför oss, det är vår bästa bedömning, säger Erik Thedéen under tisdagens presskonferens.
I inflationsprognosen är det dock stökigare. Riksbanken bedömer att Tidöregeringens budgetproposition kommer att sänka inflationen med knappt 0,7 procentenheter nästa år, mätt enligt KPIF som är det mått som ligger till grund för inflationsmålet. I princip hela effekten kommer ifrån halveringen av livsmedelsmomsen som träder i kraft i april.
Men den effekten blir tillfällig och kompenseras av en lika stor uppgång till slutet av 2027 då sänkningen ska löpa ut. En mer rättvisande bild av inflationsutsikterna ges därmed av KPIF rensat för de direkta effekterna av livsmedelsmomsen. Den bedöms falla till som lägst 1,3 procent under nästa år och därefter leta sig upp till omkring 2 procent ett år senare.
Ett frågetecken är ifall momssänkningen blir tillfällig. Bland annat har Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson indikerat att han vill se förlängning av halveringen.
Men även om sänkningen skulle bli permanent lär det inte ha några större bestående effekter på den svenska inflationen enligt Erik Thedéen. Han hänvisar till att Riksbankens prognos för KPIF rensat för livsmedelsmomsen indikerar en stabil utveckling.
En joker i leken är vilka effekter momssänkningen kommer att ha på hushållens inflationsförväntningar, som påverkas mycket av just livsmedelspriserna.
– Det gör det lite knepigt eftersom det skulle kunna trycka ned inflationsförväntningarna. Min bedömning är att det inte kommer att bli en stor effekt men att det kan synas något, säger Erik Thedéen.
Läs mer:
Carl Johan von Seth: Dubbelstimulansen är Sveriges sista livlina
Oenig riksbank sänker styrräntan
