Som utomstående betraktare av ekonomin i USA, det eviga solskenets land och världens leende mittpunkt, är det just nu lätt att hitta saker som kan verka alarmerande.
Det jag tänker på kan summeras i en trepunktslista.
● Staten kan just nu inte betala sina räkningar. Demokraternas vägran att godkänna fortsatta betalningar har fått de federala statsfinanserna att gå i baklås. Till bakgrunden hör att presidenten sedan tidigare vägrar att verkställa utgifter som kongressen redan har beslutat enligt lag. Och denna finanspolitiska kris utspelar sig samtidigt som landet går med historiska budgetunderskott, med en statsskuld som har fördubblats på tio år.
Läs mer: Nedstängningen en chans för Trump att sparka ”illojala” statsanställda
● Attackerna mot landets centralbank fortsätter. Donald Trumps försök att rensa centralbanken Federal Reserve från oberoende beslutsfattare har i veckan bromsats tillfälligt av Högsta domstolen. Men hans agenda är lika tydlig som tidigare. Trump tänker reformera världsekonomins viktigaste politiska institution enligt samma modell som president Erdogan har styrt om Turkiets centralbank. Där ligger inflationstakten för övrigt på 30 procent.
Läs mer: HD stoppar Trump från att sparka Fed-ledamot
● Parallellt med det politiska kaoset tilltar en finansiell feber kring techjättarnas AI-investeringar. Draken OpenAI, som aldrig gjort vinst och är minst tre varv runt jorden från att hitta en lönsam affärsmodell, värderas numera till 500 miljarder dollar. Den värderingen skrevs upp efter en monsterinvestering från OpenAI:s egen nyckelleverantör, Nvidia. Vilket får det hela att påminna om ett slags finansiellt cirkelresonemang. Värderingar, investeringar och teknikhajp trissar upp varandra i en självförstärkande AI-spiral.
Man kan lägga till ytterligare saker (tullkaoset, massdeportationerna, avvecklingen av forskningen, den latenta konstitutionella krisen, stegrande militaristisk retorik).
Men de amerikanska finansmarknaderna skulle inte lyssna.
Tvärtom nådde USA-börserna i veckan nya kursrekord.
Visst, under sårbara ögonblick smyger sig tvivlet på även på Wall Street.
Det brukar bli kortvarigt. Till exempel publicerade västvärldens största finansinstitut JP Morgan för en tid sedan en analys på det hädiska temat: är USA:s ekonomiska exceptionalism på väg mot sitt slut?
Slutsatsen: ”Historien visar att tidigare utmaningar ytterst har förnyat USA:s styrka. Den här gången är inget undantag.”
Ja, naturligtvis är det så.
Tänk bara på en sådan småsak som att konjunktursignaler och amerikansk arbetsmarknad nu viker. Humöret stiger ändå. För dåliga nyheter väntas framkalla fler räntesänkningar, vilket ju i själva verket är goda nyheter.
För en okunnig europé gäller det bara att försöka vidga sinnet för denna skottsäkra logik.
Allt är perfekt. Inget kan gå fel. Och om något mot förmodan går åt skogen i USA är det bara ett kvitto på ekonomins förträfflighet.
