Energihungern i världen bara växer och fortfarande eldas fossila bränslen i en takt som effektivt urholkar Parisavtalets löften. I Kina öppnas ett nytt kolkraftverk varje vecka samtidigt som Europa är fast i ett beroende av rysk olja och gas. I en tid präglad av geopolitiska spänningar, energiberoenden och konflikter blir frågan om nya, rena och tillförlitliga energikällor alltmer akut.
I denna jakt på lösningar har fusion, samma process som får solen att lysa, länge setts som den heliga graalen. Fusion kan sägas vara motsatsen till fission, den traditionella kärnkraften där atomer klyvs. Vid fusion gör man tvärtom, slår ihop två atomer av väte och därigenom frigörs enorma mängder energi.
– Med fusion har vi en ren och utsläppsfri baskraft som genererar obegränsade mängder energi eftersom bränslet finns överallt i världshavens vatten och kostar i praktiken ingenting. Det är säkert och är inte beroende av sol, väder och vind, förklarar Peter Roos, vd för svenska Novatron Fusion Group när vi hälsar på vid företagets försöksanläggning på KTH:s stora campus i Stockholm.
Novatron är ett av ett drygt 50-tal företag runt om i världen som nu försöker ta det sista avgörande steget för att äntligen förverkliga fusionsenergin. För om drömmen varit känd sedan 1930-talet så har vägen dit varit kantad av tekniska hinder. Att kontrollera glödande plasma på hundra miljoner grader är inget som låter sig göras lätt.
– Det är som att försöka hålla en boll i balans på toppen av en upp-och-nedvänd rund skål. Minsta rörelse och den rullar av, säger Peter Roos.
Det är just denna nöt som Novatron menar sig ha knäckt. Företagets grundare, ingenjören Jan Jäderberg, har utvecklat en magnetkonfiguration som i stället vänder skålen rätt. Plasmat stabiliserar sig själv, en lösning som, om den håller, kan skala bort många av de svåraste problemen som världens andra fusionsaktörer kämpar med.
Peter Roos understryker att fusion inte längre är ett prestigeprojekt för fysiker. Det är en nödvändighet.
– För klimatet är det akut. Vi måste bort från den fossila energin samtidigt som vi också har en geopolitisk situation som är stökig. Vi vet att energikällor som olja och även uran är maktmedel och orsak till många väpnade konflikter. Med en fusionsreaktor blir varje land helt självförsörjande med sin egen energi och egna råvaror. Med det också en stabilare förutsättning för en global politik som bör kunna vara mer fredlig.
Den vetenskapliga grunden för fusion har länge varit känd, hur man får väte att fusionera till helium och energi. Det stora hindret har varit det praktiska, att bygga maskiner som kan hålla processen igång kontinuerligt. Här menar Novatron att man har tagit avgörande steg.
I labbet på KTH i Stockholm byggdes den första maskinen på bara nio månader.
– Så snabbt ska det inte gå att få fram ett system som fungerade på första försöket när vi drog igång den. Men det är en konsekvens av att vi har väldigt duktiga ingenjörer.
Den maskinen används nu för att visa kontroll över plasmat. Nästa steg är generation två, en anläggning som enligt bolaget ska bli världens mest effektiva när den står klar 2028. Därefter följer planerna på en kommersiell reaktor kring 2035 och ett fullt kraftverk omkring 2040. En tidsplan inte helt olik ny, traditionell svensk kärnkraft i dag.
Men frågan är var Novatrons kommande fusionsenergianläggningar kommer att byggas. Svenska lagar och regler behandlar fortfarande fusion som om det vore traditionell kärnkraft, trots att riskbilden är helt annorlunda. Storbritannien har redan valt ett enklare regelverk, mer miljöprövningar likt de som gäller för industri som läkemedelsfabriker eller pappersbruk. Finland har likaså börjat anpassa sin lagstiftning i takt med att bolag som Novatron lockat kapital från vårt grannland. Energi- och drivmedelskoncernen St1, med miljardären Mika Anttonen som största ägare, är idag en stor investerare i Novatron. Intresset från svenskt politiskt håll upplever Peter Roos som mer ljummet.
– Valet av plats för kommande etableringar handlar om tillgången på arbetskraft, politik och regleringar. Vi hoppas på Sverige, men det är inte alls säkert, säger han.
En annan motor för fusionsutvecklingen är den explosionsartade tillväxten av AI, artificiell intelligens. Allt kraftfullare datorer tillsammans med AI gör det möjligt att simulera processer som tidigare var omöjliga att räkna på, vilket är mycket värdefullt i den mödosamma fusionsutvecklingen.
Samtidigt är tillgången till billig, ren energi en förutsättning för att AI ska kunna skalas hållbart.
– Det är en symbios. AI möjliggör fusion och fusion behövs för att AI ska kunna utvecklas”, konstaterar Peter Roos.
Novatron är det första bolaget inom EU som byggt ett komplett fusionssystem och det första att få EU-finansiering. Att det sker i Sverige är knappast en slump, menar Peter Roos,
– Det är en konsekvens av att vi i Sverige har en väldigt stark ingenjörstradition med allt från telekomsystem och robotar till Jas Gripen. Vi är duktiga på svåra saker kort sagt.
Om företaget lyckas blir vinsterna svindlande, ett Sverige som inte bara är självförsörjande på energi, utan som också kan bygga en ny exportindustri av global betydelse.
– Det kräver politiskt mod, en vision och en långsiktighet. Fusion är den enda energiform som inte är politiskt polariserande. Om vi satsar kan Sverige bli ledande, menar Peter Roos.
Läs mer om hållbarhet
