Protesterna som har rasat under de senaste veckorna i Madagaskar har drivits på av unga madagasker och påminner om liknande Gen-Z-revolter på flera håll i världen: nu senast i Nepal och Indonesien, förra året i Kenya.
I helgen nådde oron en första kulmen när president Andry Rajoelina sade att ett kuppförsök hade inletts. Dock skulle det dröja till tisdagen innan det fullbordades.
Medlemmar i den militära elitstyrkan Capsat har nu meddelat att de tagit över makten samtidigt som Rajoelina tros ha lämnat landet.
Att kuppen inte skedde omedelbart beror sannolikt på de många komplikationer som följer med ett maktövertagande på odemokratisk väg. Minns situationen i Zimbabwe för åtta år sedan i samband med despoten Robert Mugabes fall. Han sattes först i husarrest och hans motståndare försökte sedan under flera dagars tid förmå honom att släppa taget om makten för att det inte skulle kunna kallas för en militärkupp.
Nu väntar nämligen uteslutning ur Afrikanska unionen till dess att nya val kan hållas i landet. Och reaktionen väntas bli stark från det regionala samarbetsblocket SADC som Madagaskar är medlem i.
Afrikanska unionen har länge haft en strikt linje mot odemokratiska maktskiften. Men från SADC, blocket som samlar länderna i södra Afrika, lär tonen inte bli alltför hård även om den regionala stormakten Sydafrika på söndagen manade alla inblandade att ”respektera den demokratiska processen och den konstitutionella ordningen”.
Anledningen är den utbredda tröttheten kring den politiska oron och vanstyret i önationen. Sydafrika och de andra länderna i SADC lär snart inleda en dialog med de nya makthavarna med siktet inställt på en snar återgång till den konstitutionella ordningen.
Det är ironiskt att det är elitgardet Capsat som höll i bilan när det sista hugget föll mot Rajoelinas regim – det var samma militära gruppering som hjälpte honom till presidentpalatset 2009 då han var borgmästare i huvudstaden Antanarivo.
Rajoelina valdes första gången på demokratisk väg till president 2019 och det senaste valet, i november 2023, präglades av oro och anklagelser om fusk.
Omfattande protester mot hans regim bröt ut i september i år och de handlar om det allmänna vanstyret med fokus på korruption och bristen på el och rinnande vatten. Att ta itu med dessa problem görs inte över en natt och utmaningarna är stora för den som blir hans efterträdare.
Det är dock inte sannolikt att det är militären som gör detta, givet att pressen på en återgång till demokrati kommer att vara stor från omvärlden. Och, inte minst, från de unga demonstranterna som blev början till hans fall.
Läs mer:
Så har generation Z blivit en maktfaktor i land efter land
