Föräldralediga. De som åker buss och spårvagn. En nyinflyttas som vill ta en cykel. Elever som får två lärare i klassrummet.
Det var några av målgrupperna när det rödgröna styret i Göteborg presenterade sin sista budget för mandatperioden.
Med viss lättnad i rösten noterade S-ledaren Jonas Attenius att det inte den här gången heller blir någon skattehöjning, en åtgärd som Vänsterpartiet länge argumenterat för.
För att få ihop kalkylerna vill S, V och MP hämta 650 miljoner från stadens stora bolagskoncern.
Nu viks 40 miljoner till att föräldralediga ska kunna ha äldre syskon i förskolan 30 timmar i veckan i stället för 15, det som redan gäller i till exempel Stockholm och Malmö.
Några fler budgetposter:
120 miljoner går till att sänka månadsavgiften för buss och spårvagn med 140 kronor. Skola, förskola och socialtjänst får extraanslag utöver inflationen. 30 miljoner till mer jämställda löner. Tio miljoner till trygghetsvärdar. Lika mycket till fritidsgårdar och nio till det som kallas sommarlovspeng för familjer som har det särskilt tufft.
Och så en miljon för att nyinflyttade utan avgift ska kunna låna en av stadens cyklar.
– Vi vill erbjuda alla som nyss flyttat till Göteborg ett gratis årskort till Styr & ställ-cyklarna, sa MP:s Karin Pleijel.
Men är Göteborgs stads ekonomi dålig – eller bra? Budskapen varierar.
”Allvarligt ekonomiskt läge” var rubriken på styrets budgetpresentation där det hänvisades till demografin ”samtidigt som regeringen prioriterar skattesänkningar för rika framför satsningar på skolan”.
De senaste åren har Göteborgs styre riktat kritik mot att regeringen inte lämnat statsbidrag i den omfattning som man ansett rimligt.
– Regeringen är inne på tredje året där man underfinansierar välfärden. I kontrast mot högerregeringen gör vi tvärt om, och vi sviker inte heller våra klimatåtaganden, sa S-ledaren Attenius.
– I statsbudgeten stod det noll kronor till den kommunala välfärden och staten övervältrar hela tiden kostnader på kommunerna, fyllde Vänsterpartiets Daniel Bernmar på.
Men när budgeten ska debatteras kommer oppositionen kunna peka på den nyss publicerade delårsrapporten som säger att Göteborgs stad som helhet väntas göra ett överskott i år på 2,6 miljarder, att jämföra med budgeterade 1,2.
Ändå har antalet anställda har ökat med 500 på ett år till 46 560. Den finansiella ställningen är också god. Den finansiella så kallade ratingen ”är det näst bästa möjliga, AA+ med stabil utsikt” och i budgeten säger man att ”soliditeten är fortsatt över målvärdet”.
Liberalernas Axel Darvik, som länge drivit linjen att kommunskatten måste kunna sänkas kraftigt, säger:
– Överskottet som nu redovisas hade räckt till att sänka skatten med 1,5 procentenheter, det är mycket pengar. I stället upplever jag att man bygger ett kommunalt bolagsimperium.
KD:s nye ledare Dan-Ove Marcelind lyfter argumentet som de borgerliga partierna svarade med när de rödgröna i september drev igenom beslutet att uppmana regeringen att skicka 20 miljarder i statsbidrag till kommunerna.
– Det kommunala självstyret är stipulerat i grundlagen, vi kan inte fly vårt eget ansvar, säger Marcelind.
Demokraternas Martin Wannholt talar om att ”det blir genant när landets kanske rikaste kommun ändå skyller på regeringen” och M-ledaren Axel Josefson säger att brevet ”blir patetiskt när man i stället borde ta tag i Göteborgs stora problem, som kunskapsresultaten i skolan”.
Centerpartiet, som indirekt hjälper de rödgröna att få igenom sin budget genom så kallad valteknisk samverkan, tolkar styrets upplägg som ”ett valmanifest”.
– I stället för att bygga en buffert för tuffare tider tömmer de kassaskåpet för att vinna valet, säger C-ledaren Emmyly Bönfors.
Men S-ledaren Jonas Attenius tycks ta kritiken om prioriteringar och brevet till regeringen med ro.
– Jag var nyligen på möte med SKR och hör att det är ett tufft läge för många. Brevet var högst relevant, säger han.
Vänsterpartiets Daniel Bernmar menar att det inte finns något motsatsförhållande mellan överskottet och beskrivningen av ett allvarligt läge.
– Att kommunen sköter sin ekonomi betyder inte att det inte finns ett stort behov, vi har högre ambitioner.
