Det tog sju månader att bilda regering efter valet i Nederländerna 2023 och bara ett knappt år för samarbetet att gå i kras. I somras lämnade Frihetspartiet, PVV, den dåvarande högerregeringen efter att man inte fått stöd för sin radikala invandringspolitik.
Sedan dess har Nederländerna styrts av en övergångsregering ledd av premiärminister Dick Schoof.
På onsdagen går landet till val igen och även denna gång står Geert Wilders och hans PVV i fokus. Partiet väntas samla mellan 24 och 28 mandat, vilket är betydligt färre än de 37 man fick sist, men tillräckligt många för att bli största parti.
Problemet för Wilders är att inget av de andra stora partierna vill samarbeta med PVV. De kommande regeringsförhandlingarna väntas alltså återigen bli svåra och ta tid.
– Om PVV blir största parti på onsdag och ni lämnar oss i sticket och inte ens vill prata med oss eller regera med oss, då är demokratin död i Nederländerna, sade Wilders under ett möte i helgen.
Tidigare EU-kommissionären Frans Timmermans och hans allians av miljöpartister och socialdemokrater, GL/PVDA, väntas samla mellan 22 och 26 platser.
Även vänsterliberala D66 och kristdemokratiska CDD väntas göra bra ifrån sig och få över 20 mandat vardera. Sämre går det för de före detta regeringspartierna VVD, BBB och NSC, som liksom PVV väntas förlora mandat.
– Det kommer att bli mycket jämnt, konstaterade Timmermans när han röstade i sin hemstad Maastricht.
I Nederländernas parlament finns 150 platser – det krävs därmed 76 för majoritet. Regeringen utgörs i princip alltid av en koalition av flera partier. Förutom migrationen, som återigen stått högt upp på agendan, har bostadsbrist och hälso- och sjukvården varit viktiga frågor under valrörelsen.
Vallokalerna stänger klockan 21. Kort därefter presenteras en vallokalundersökning.















