Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Det är 100 dagar kvar till vinter-OS i Italien. Vårt sikte är inställt på blågula medaljer – framgångar som kommer att göra skillnad för både aktiva och Sverige som nation.
Under sommar-OS i Paris i fjol vann Sverige elva medaljer och effekterna av succén ekar fortfarande. Två svenska OS-silver, anförda av Truls Möregårdh, inspirerade 8 000 barn att börja med bordtennis – med 5 000 barn i kö. Sverigebilden stärktes internationellt genom en omfattande mediebevakning av medaljerna. Armand Duplantis OS-guld prydde New York Times förstasida och totalt hade framgångarna, baserat på Svenska institutets mätning av internationella artiklar, ett reklamvärde i mångmiljardklassen för vårt land. Lägg därtill den nationella gemenskap och stolthet – den lägereld – som prestationerna förde med sig.
Men det räcker inte längre med blod, svett och tårar för att tävla om medaljer på OS. För att vinna guld för Sverige måste du ofta betala för din egen satsning – 70 procent av de olympiska landslagen planerar från och med 2026 att ta betalt av idrottarna som ska tävla för Sverige.
Det rör sig om cirka 250 idrottare i olympiska landslag som under 2026 kommer att få betala för att tävla. I snitt är avgifterna på 100 000 kronor per år. Det visar en undersökning av de olympiska landslagen som Sveriges olympiska kommitté (SOK) har gjort.
Samtidigt lever 44 procent av idrottarna i SOK:s stödprogram Topp och Talang under existensminimum innan de erhåller stipendium och stöd av SOK.
Vi tycker inte att detta är värdigt Sverige. Toppidrottarna – som är första linjens representanter för varumärket Sverige – ska inte behöva betala för att representera blågult och skapa positiva effekter för vårt land.
I en rapport från april 2024, beställd av regeringen, skriver Centrum för Idrottsforskning (CIF) att svensk elitidrott står inför ett vägskäl. En betydande resursförstärkning måste till för att svenska toppidrottare ska ha en dräglig tillvaro och en chans att konkurrera i den globala kapprustning som pågår för att vinna medaljer i internationella mästerskap.
Rapporten till trots, kom inga förstärkningar till svensk toppidrott i regeringens senaste budget.
I dag bidrar staten med pengar till slutförberedelser och genomförandet av OS. Däremot bidrar staten med 0 kronor till den avgörande elitidrottsutveckling som SOK driver för aktiva inom ramen för stödprogrammet Topp och Talang och i samarbete med våra 40 olympiska specialförbund. Pengarna kommer i stället från samarbeten med näringslivet. I dag har SOK 16 partners som gör avgörande insatser, men fler företag eller privatpersoner behöver kliva fram och göra skillnad och på köpet få starka värden tillbaka.
För att lyfta idrottsstjärnor över existensminimum och ge möjlighet att konkurrera i världstoppen har SOK de senaste åren tagit av eget sparat kapital. Nu är den möjligheten slut och ännu tuffare tider väntar för Sveriges toppidrottare.
Under perioden 2016–2021, mellan OS i Rio och Tokyo, delade SOK ut 217 miljoner i stöd till all svensk olympisk idrott. Under samma period delade Storbritannien ut 290 miljoner bara till segling
Den internationella Spliss-studien, som jämför länders satsning på elitidrott, visar att Sverige har överpresterat under både vinter-OS i Peking 2022 och sommar-OS i Paris 2024, jämfört med det ekonomiska stöd som idrottare får. Spliss visar att Nederländerna satsar tre gånger så mycket som Sverige på toppidrott, Schweiz satsar fyra gånger så mycket pengar.
Under perioden 2016–2021, mellan OS i Rio och Tokyo, delade SOK ut 217 miljoner i stöd till all svensk olympisk idrott. Under samma period delade Storbritannien ut 290 miljoner bara till segling. Både i Norge och i Danmark investeras betydligt mer pengar i toppidrotten från politiskt håll.
Idrott spelar en central roll för vårt land men som det stod i CIF-rapporten som regeringen fick på sitt bord i april förra året: Svensk elitidrott står inför ett vägskäl.
Med 100 dagar kvar till vinter-OS i Milano Cortina behöver Sveriges olympiska kommitté och landets toppidrottare hjälp från både politik och näringsliv för att svänga utvecklingen i rätt riktning.
Olympisk toppidrott är en nationell angelägenhet som inspirerar barn och unga till rörelse och förbättrad folkhälsa, stärker Sverigebilden mot omvärlden och samlar oss runt en nationell lägereld.
Men det behövs ökade resurser från staten samtidigt som vi välkomnar fler i näringslivet till samarbeten som kan stärka företagens affär, interna stolthet och bidra till produktivitet och ökat välmående på arbetsplatserna.
SOK vill att:
● Slutförberedelser och OS-genomförande behöver fortsatt erhålla full kostnadstäckning av staten – dessa kostnader på 42,5 miljoner kronor per år kommer att öka till kommande spel i Los Angeles och Brisbane.
● Staten och näringslivet bidrar med 100 + 100 miljoner extra per år direkt till den svenska toppidrotten. Stärk den svenska konkurrenskraften och hjälp idrottare från existensminimum upp på prispallar.
● Att staten, precis som SOK, inför elitidrottsstipendier och säkerställer att dessa omfattas av socialförsäkringssystemen – för att hjälpa aktiva att göra en trygg och hållbar satsning på samma villkor som övriga medborgare.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
17 idrottsforskare: ”Sluta välja bort barn som inte tros platsa i A-laget”
Svenska gymnastikförbundet och Svenska idrottslärarföreningen: ”Dagens barn kan inte ens slå en kullerbytta”
