Den unga kvinnan har druckit den hallucinogena växtbrygden ayahuasca. Nu ligger hon på sin säng med ögonbindel för att stänga ute omvärlden. Bredvid henne sitter hennes psykolog, som likt en schaman guidar henne genom den psykedeliska upplevelsen. Efteråt pratar de om hennes insikter under ceremonin och hur hon kan omsätta dem i sin vardag.
Kvinnan på sängen är en av många som söker sig till psykedeliska substanser för att få hjälp med personlig utveckling. Men intresset ökar inte bara hos privatpersoner. Forskare undersöker till exempel om så kallade magiska svampar kan vara ett alternativ vid svår depression. Studier visar lovande resultat.
I länder som Nya Zeeland och i vissa amerikanska delstater är medicinsk användning av psilocybin, den aktiva substansen i svamparna, redan godkänd. Men i Sverige är psykedeliska droger förbjudna.
DN kan nu avslöja att svenska legitimerade psykologer och terapeuter erbjuder psykedelisk terapi med olagliga hallucinogena preparat vid sina mottagningar. De riskerar fängelse och att förlora sin legitimation.
Enligt uppgifter till DN handlar det om minst ett tiotal yrkesverksamma vid mottagningar i Stockholm – men mörkertalet kan vara stort.
– Vi vill att det ska bli en förändring, vi vill inte vänta längre, säger terapeuten Anders, som arbetar med emotionellt integrerande terapi.
Han har använt psilocybin och MDMA med sina klienter i flera år.
Det är svårt att veta säkert hur många som ägnar sig åt terapi med narkotikaklassad psykedelika. Både terapeuter och patienter är försiktiga med att prata om det eftersom det är olagligt. Det menar Jesper Råback, vd vid företaget Nysnö, som anordnar utbildnings- och retreatprogram för bland annat svensk vård- och omsorgspersonal i Nederländerna där det är lagligt att använda psilocybin från tryfflar.
Hittills har närmare 600 personer deltagit i Nysnös program för att lära sig mer om psykedeliska upplevelser.
– Det finns säkert vårdpersonal som har deltagit i våra program, och som tycker att upplevelsen är värdefull och erbjuder sina patienter det. Men få pratar om det. Men det förekommer även undergroundverksamhet med till exempel psykoterapeuter som erbjuder sig att vara med före, under och efter sessionerna. Klienterna får själva skaffa fram substansen.
– Många gör det nog ur ett skademinskningsperspektiv. Klienten kommer att ta svamp oavsett om terapeuten är med eller inte, säger Jesper Råback.
Vi träffar terapeuten Anders på en mottagning i centrala Stockholm. Hit kommer klienter som söker hjälp för en rad olika psykiska problem; trauman, depression, missbruk och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Anders inleder alltid behandlingen med terapisamtal, men om han anser att klienten har större nytta av psykedeliska preparat kan han erbjuda sådan terapi.
– Först måste vi ha kommit en bit i terapin, och jag måste känna min klient väl.
Enligt Anders gör substansen att klienten kommer i kontakt med sina känslor och erfarenheter, och är öppen för ett samtal på ett helt annat sätt än med terapisamtal.
– De är i öppet och sårbart skick, och det gör det möjligt att borra djupare. Det kortar ned terapitiden avsevärt jämfört med traditionell terapi.
En del klienter har fått rådet att ta kontakt med Anders, för andra blir erbjudandet om hallucinogena preparat oväntat.
– Men de flesta har rätt bra koll på psykedelika, och många är intresserade. Det är ju olagligt, så man går försiktigt fram.
Varken myndigheten Ivo, som utövar tillsyn över hälso- och sjukvården (inklusive psykologers legitimation), eller Socialstyrelsen som kan återkalla legitimationen om en psykolog inte uppfyller kraven, har hittills haft några ärenden som rör vårdpersonal som erbjuder olaglig psykedelisk terapi. De vill därför inte uttala sig om vilka konsekvenser de olagliga behandlingarna kan få för terapeuterna.
Johan Lundberg, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri, leder en studie av psilocybinbehandling vid depression i samband med cancer. Han tror att psykedelika skulle kunna bli en del av svensk sjukvård i framtiden. Men han ser risker med att redan i dag använda olagliga substanser i terapi.
– Mängden och innehållet i det som intas är svårt att kontrollera. Vi använder psilocybin som är tillverkat enligt läkemedelsrutiner i våra studier. Vi har också andra läkemedel tillgängliga som kan behövas för att hantera biverkningar, säger han.
Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor anser att behandlingen är olämplig inom ramen för hälso- och sjukvård. Som patient ska man kunna lita på att man erbjuds insatser med gott forskningsstöd.
– Har man god kontakt med sin behandlare finns risken att man säger ja till sånt man kanske är tveksam till eller inte förstår konsekvenserna av, säger hon.
– Och att köpa illegala substanser, och sedan sälja till klienter som man har i privat behandling som legitimerad personal; ja, det skulle jag kalla väldigt olämpligt. Om behandlingen skett inom ramen för lagstiftningen tror jag att tillsynsmyndigheterna skulle se allvarligt på detta, och det skulle sannolikt få följder för legitimationen.
Terapeuten Anders använder även substansen MDMA i sin verksamhet. Under 1970- och 80-talet använde vissa psykologer MDMA framför allt i parterapi. Substansen blev snart populär som partydrogen ecstasy och förbjöds 1985.
– MDMA gör dig nyfiken på att förstå din partner, rädslan försvinner, du känner självkärlek och blir mindre defensiv.
Anders skickar vissa klienter till Marianne. Hon är legitimerad psykolog och har använt LSD och växtdrycken ayahuasca med sina klienter i Stockholm i många år. Hennes intresse för psykedelika väcktes under studietiden på 1970-talet.
– Föreläsare berättade om hur LSD hade använts med stor behållning inom psykiatrin innan det förbjöds.
När Marianne tog sin examen reste hon till Sydamerika och arbetade i några år med en schaman som använde ayahuasca i traditionella ceremonier. Tillbaka i Sverige upplevde hon att det var svårt att arbeta som psykolog inom offentlig sjukvård.
– Vanlig terapi fungerar inte alltid, och jag blev så frustrerad över att inte få jobba som jag vill. När man tar ayahuasca, reser man bakåt i sin uppväxt. Man rotar en hel del med sådant som har med anknytningsteorin att göra. Man ser vad man går in i livet med för olika typer av underskott och vad man sen behöver kompensera för.
Marianne valde att sluta med traditionell terapi, men fortsatte att hålla ayahuasca-ceremonier med klienter i Stockholm.
Forskning visar att det finns risker med terapi med till exempel psilocybin. Det kan vara olämpligt för människor med ökad risk för att utveckla psykos. Det kan också vara riskfyllt vid till exempel vissa hjärtsjukdomar.
Hur vet ni att behandlingen är säker för en patient?
– Vi screenar med ett stort frågebatteri. Vi vill veta om det finns psykos, bipolär sjukdom, schizofreni eller hjärtsjukdom i familjen. Om du har hjärtproblematik kan det här vara det sista du gör, säger Anders.
– Vi måste lita på att patienten är ärlig, säger Marianne.
Både Anders och Marianne anser att mycket av det som görs inom psykiatrin i dag bara är inriktat på att reducera symtom på psykisk ohälsa.
– Man riskerar att skapa ett beroende av mediciner som patienten sannolikt skulle slippa med vårt sätt att arbeta, säger Anders.
Sessionerna med svamp eller ayahuasca kostar mellan 4 000 och 8 000 kronor. De flesta får två till tre sessioner med svamp, medan ayahuasca oftast ges vid tre tillfällen.
Tjänar ni mycket pengar på det ni gör?
– Nej inte i förhållande till den tid sessionen tar, säger Anders, och Marianne fyller i:
– Omkostnaderna runt medicinen är höga så även om det låter som mycket pengar är det ingenting man tjänar på.
Sessionerna pågår i tre till fem timmar och hålls oftast hemma hos klienterna. Anders använder torkad svamp som han köper från en odlare i Sverige. Ayahuasca kommer från Sydamerika och Marianne hämtar den i Danmark.
– Det är fördelen med att vara en tant. Ingen misstänker mig när jag passerar gränsen med min bil.
Fotnot: Anders och Marianne vill vara anonyma, och deras namn är därför fingerade.
Läs mer:
Psykedeliska svampar förändrade livet för Steve
