Till 1 juli nästa år är det tänkt att Kriminalvården ska ha byggt fängelseavdelningar, inklusive skollokaler, för barn. Där ska inte bara 15–17-åringar avtjäna straff, utan också 13- och 14-åringar som dömts för grova brott. Platserna på de särskilda ungdomshemmen, Sis-hem, som i dag tar emot brottsdömda tonåringar, avvecklas.
Men regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder till 13 år ifrågasätts starkt av Kriminalvården. I sitt remissvar skriver myndigheten att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser, och att barn ”så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt”.
Kriminalvårdens avgående generaldirektör Martin Holmgren har tidigare sagt att han personligen inte tycker att 13-åringar ska sitta i fängelse.
– I själ och hjärta tycker jag inte det. En 13-åring är typiskt sett så omogen att han eller hon, som gör fel, borde tas om hand på ett annat sätt, sade han i SVT:s ”30 minuter” i september.
Nu förs alltså invändningen också fram i myndighetens yttrande till regeringen, med tillägget att ”vilken straffbarhetsålder som ska gälla i slutändan är en kriminalpolitisk fråga.”
Kriminalvården förbereder redan för att ta emot de äldre tonåringarna, 15–17 år, på några av landets anstalter. Men i remissvaret pekar myndigheten på stora praktiska utmaningar med att ta emot också yngre tonåringar. Kriminalvården skriver att den inte är ”fullt ut förberedd eller rustad för att ta hand om så unga barn som 14 år, och än mindre 13 år”. Det handlar dels om häktena, dels om fängelserna och dess skolverksamhet som måste anpassas ytterligare för de yngsta. Även frivården påverkas stort, när 13- och 14-åringar ska friges villkorligt.
Redan när förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 14 år var ute på remiss såg Kriminalvården stora problem med att kunna anpassa för en yngre årskull. De problemen inte bara kvarstår, utan har ökat, med förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år, enligt Kriminalvården.
