De senaste åren har undervisningen i den svenska skolan fått allt hårdare kritik för att den saknar stöd i forskningen.
Till exempel har det visat sig att lärare inte alltid vet hur de ska göra för att deras elever ska lära sig läsa ordentligt.
Kritiken har lett till att Riksrevisionen nu har granskat både regeringens och myndigheternas ansvar för den uppkomna situationen.
Trots att skolan kostar hundratals miljarder varje år, klarar inte var fjärde femtonåring att nå upp till en grundläggande nivå i läsförståelse när de går ut grundskolan.
– Samhället lägger ned stora resurser och eleverna tillbringar många år i skolan. Därför är det viktigt att pengarna och tiden används på ett sätt som gör att eleverna når så höga kunskapsresultat som möjligt, säger Helena Holmlund som är revisor och utredare vid Riksrevisionen.
Ett av de viktigaste fynden i granskningen är att myndigheterna inte jobbar systematiskt för att den information och det stöd de ger till skolor och lärare ska vila på vetenskaplig grund.
– De fångar inte in bredden av den kunskap och forskning som finns, säger Helena Holmlund.
I stället kan enskilda medarbetares eller forskares uppfattningar få alltför stor betydelse.
Granskningen visar också att Skolinspektionen, som ska kontrollera undervisningens kvalitet, missar att undersöka om den vilar vetenskaplig grund och ger goda kunskapsresultat.
Myndigheternas arbete är inte heller tillräckligt samordnat. Det gör att lärarna får svårt att hitta i informationen och lämnas i sticket, visar granskningen.
– Det läggs ett väldigt stort ansvar på lärarna att själva orientera sig och ta reda på vad forskningen visar, säger Helena Holmlund.
De får också alldeles för lite tid.
– Hälften av lärarna säger att de lägger fyra timmar eller mindre per termin på att ta till sig av forskning. Och det är ju i sammanhanget väldigt lite tid.
Vad har lärarna själva för ansvar för det?
– Det har vi inte tittat på. Men de säger ofta att de får ta av sin fritid för att läsa in sig på forskning.
Även forskare som anlitats av Skolverket uppger att de inte får tillräckligt med tid för att göra heltäckande sammanställningar.
Det händer att de tackar nej till uppdrag på grund av alltför snäva tidsramar.
– Regeringen ger ofta Skolverket i uppdrag att ta fram stöd och insatser. Skolverket tar då hjälp av forskare som får alldeles för kort om tid för att kunna göra ett bra arbete, säger Helena Holmlund.
Regeringens bristande styrning gör också att myndigheterna har svårt att samarbeta och dra nytta av varandras kompetenser.
Alldeles för ofta måste de jobba med att sammanställa forskning parallellt, enligt Riksrevisionen.
Är det någon som bryter mot skollagen, där står ju att undervisningen ”ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”?
– Vår granskning kan inte svara på det. Det är huvudmännens ansvar att säkerställa att skollagen efterlevs.
Varför är det viktigt med evidens?
– För att eleverna ska nå så höga kunskapsresultat som möjligt. Det är viktigt för eleverna och för samhället i stort, säger Helena Holmlund.
Det finns också en omfattande kritik mot lärarutbildningarna, till exempel att studenterna inte får lära sig metoder för läsinlärning som har evidens.
Riksrevisionen har inte granskat lärarutbildningarna. Men ställt en enkätfråga till lärare om de anser att lärarutbildningen har varit användbar när de planerat sin undervisning.
– Det finns inget entydigt svar. De flesta säger att de har haft viss nytta av lärarutbildningen. Men tre av tio lärare svarar att de inte haft nytta av den, säger Helena Holmlund.
Läs mer:
”Äntligen får vi lärare något som funkar i klassrummet”
Reportage från Hammarkullsskolan som lär barnen läsa med beprövad metod
















