Efter flera år av minskade behov av ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd i Stockholm har trenden brutits.
I tio av stadens elva stadsdelar har behoven av ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades socialbidrag, ökat. Det var 11 830 hushåll som fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2024 i Stockholm – 260 fler hushåll än året innan.
Klara Hussenius, forskare i socialt arbete på Stockholms universitet, säger att det rör sig om en liten uppgång, men att det ska ses i ljuset av tidigare år då mottagandet av bidrag minskat dramatiskt. Hon menar att det är svårt att säga exakt varför fler nu tar emot försörjningsstöd.
– Men en faktor är sannolikt riksnormen för försörjningsstöd – alltså den nivå som avgör hur fattig man måste vara för att få ekonomiskt bistånd, säger hon.
Under åren med hög inflation urholkades riksnormen snabbt, vilket gjorde att vissa som egentligen behövde stöd inte längre var berättigade, berättar hon.
– Sedan har den höjts, om än med viss fördröjning, för att kompensera för inflationen, säger Klara Hussenius.
Att arbetslösheten har ökat är också en faktor.
– Vi ser också att det har blivit fler långtidsarbetslösa, vilket är den vanligaste orsaken till att man behöver ekonomiskt bistånd, säger hon.
Alexander Ojanne (S), socialborgarråd i Stockholm, tycker att svaret på vem som är ansvarig är uppenbart:
– När vi har en högerregering ökar arbetslösheten, det är typiskt. Högern misslyckas alltid med sysselsättningen, säger han.
Vad gör ni som styr Stockholm för att vända på utvecklingen?
– Vi har skjutit till nästan 300 miljoner kronor för olika arbetsmarknadsinsatser. Vi har lagt pengar på allt från sommarjobb för unga, för att de ska få den där första raden på cv:t, till utbildningar i bristyrken. Alla unga i Järva som sökte sommarjobb fick det i år, till exempel, säger Alexander Ojanne.
Det är inte bara i Stockholm som fler behöver ekonomisk hjälp. Statistik från Socialstyrelsen visar att antalet hushåll som behöver ekonomiskt bistånd i landet i år ökar för första gången på nästan ett decennium.
– Det har vi sett när arbetslösheten har börjat gå upp, att Stockholm är först och sedan kommer resten av Sverige. Den största orsaken till att fler behöver hjälp är att allt fler trillar ur socialförsäkringssystemet, säger Alexander Ojanne.
Han tar upp förändringarna i a-kassan, den ökade arbetslösheten och att fler barn lever i fattigdom som exempel.
– När ekonomin är svag är det framför allt arbetarklassen som får ta smällen.
Stockholm stads kostnad för ekonomiskt bistånd har ökat med 76 miljoner kronor mellan 2023 och 2024. Nu ligger stadens kostnader på 1 032 miljoner kronor.
För par som lever med barn i Stockholm var medelbidraget 18 461 kronor per månad förra året, och det är i Järva som störst del av befolkningen tar emot ekonomiskt bistånd.
Alexander Ojanne menar att bilden som förmedlas av vem som får försörjningsstöd, som är en del av det ekonomiska biståndet, ofta är missvisande.
– Regeringen har fått dille på att jaga det de upplever som tärande krafter i samhället, alltså invandrare. Det är en orättfärdig och intellektuellt oärlig bild. Mottagarna av försörjningsstöd kan vara allt från barnfamiljer till personer med psykisk ohälsa, missbruksproblematik eller nyanlända som försöker etablera sig, säger han.
Den största gruppen som tar emot bidrag är ensamstående män.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) förklarar utvecklingen på ett annat sätt än Alexander Ojanne: hon tycker att S bär skulden. Hon menar att anledningarna till att fler numera behöver försörjningsstöd främst är asylinvandring, lågkonjunktur och hög inflation.
– En ansvarslös migration i kombination med kravlös integration har skapat en stor strukturell arbetslöshet och fler som behöver ekonomiskt bistånd. Och inflationen har grävt djupa hål i plånböckerna för många hushåll, säger hon.
Hon pekar också på att en anledning till att fler stockholmare behöver ekonomiskt bistånd kan vara att de S-ledda styrena har höjt kommun- och regionskatten i Stockholm.
– Om man bara hade låtit bli att höja skatten hade man ju haft betydligt mer pengar i plånboken och kanske kunna stå på egna ben, försörja sig själv och inte vara beroende av försörjningsstödet.
Höjningen i Stockholm sedan Socialdemokraterna tog över styret i kommunen och regionen är 78 öre per hundralapp. En stockholmare som tjänar 30 000 kronor i månaden betalar 252 kronor mer i skatt.
Regeringen har andra förslag på lösningar. Nyligen presenterade de flera ändringar i hur försörjningsstöd ska fördelas – bland annat ska ett bidragstak införas. Bidragstaket kommer främst att påverka barnfamiljer, enligt socialförsäkringsministern. Samma sak gjordes i Danmark för flera år sedan, det ledde inte till att fler började jobba långsiktigt. Däremot ökade kriminaliteten.
– Danmark införde bara bidragstak för vissa invandrargrupper, vi gör mer för att fler ska komma i arbete. Vi inför aktivitetskrav för bidrag, man måste studera, arbetsträna eller lära sig svenska till exempel. Därför är det knappast relevant eller intressant att jämföra med Danmark, säger Anna Tenje.
I bidragsreformen ingår också att familjer ska kvalificera sig för vissa bidrag, till exempel barnbidrag. Bland annat ska de ha bott i Sverige i minst fem år, eller arbeta.
Alexander Ojanne anser att det inte kommer lösa några problem.
– Det är orimligt att man kan få bidrag för att lyxrenovera sitt kök, samtidigt som barnfamiljer i Stockholm inte har råd att ens ha mat i sitt kök. De pengarna borde användas för att bygga bostäder och förbättra infrastrukturen. Det skapar jobb, både på kort och lång sikt.
















