Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.
Det känns som en mörk hemlighet, något som jag inte borde berätta. Men för er skull, kära läsare, vågar jag språnget: Jag brukar ha släckt på toaletten när jag borstar tänderna.
Det blir som en extravila, en minuts meditation i svart koncentration – men är inte utan problem. Tandkräm hamnar på badrumsmattor och skjortor, två gånger har jag borstat med exklusiv hudkräm och en gång med hydrokortison (vilket jag avråder från). Och ofta tar jag fel tandborste.
Kort sagt, det är en vana som prövar Fru B:s redan blankslitna tålamod.
Strax efter vår senaste diskussion om detta hittar jag dock en bok som verkar lova råd: ”Husfriden. Eller Sättet att förekomma och afböja allt hvad som kan förstöra huslig sällhet i Äktenskapet.” Precis vad jag behöver! Relationstips från 1815, författade av en pastor vid namn Goliath Werner. Vad kan gå fel?
Bokens kapitel är döpta efter diverse äktenskapliga utmaningar, till exempel Otrohet, Girig man, Hustru med kall complexion och Val av domestiquer där rådet förresten lyder: ”Kammarjungfrun bör vara liflig, skicklig, qvick – men framför allt ful”.
Och under rubriken Qvinnans rättigheter får man veta att de där rättigheterna inalles innebär tillgång till ”de mjukaste stolarna”.
Frun får försiktigt försöka byta ämne när hon känner att en dumhet är på väg ut ur maken
Mitt favoritkapitel handlar om ”Disproportion i förståndet”. Hur gör man i ”en förening, der förstånd tillfallit blott den ena”, frågar pastorn och svarar så här. Det är inga problem om hon är dummare, men en korkad karl?
Sådant är tufft. Mest för att män är så jäkla känsliga, deras ”egenkärlek är i denna omständighet mycket ömtåligare”. Frun får mycket försiktigt försöka byta ämne när hon känner att en dumhet är på väg ut ur maken, och hjälper inte det bör hon helt sonika tappa en tekopp.
Men detta, inskärper Werner, bara i nödfall, det finns män för vilka man annars skulle tvingas köpa en ny servis varje vecka.
Vad gäller tandborstkonflikten får jag tyvärr ingen vägledning – det är som om ingen råkade borsta tänderna med kortison på 1810-talet! Det närmaste jag kommer, och som jag lite ogenomtänkt citerar för Fru B, är att ”hon aldrig nog ofta [kan] påminna sig om den sanningen att mannen endast genom godhet och ömhet förbättras”. Och sedan, medan jag sopar upp skärvorna av hennes kaffekopp, ser hon faktiskt ömt på mig.
Läs fler kåserier:
Förra Herr B-kåseriet: Därför ville hela hovet opereras i stjärten
Herr B-klassikern: De kallar mig Henrik och det är Jesus fel
