Han beskriver antibiotikaresistens som ”ett av vår tids största och mest underskattade hot”.
– I nästan 100 år har antibiotika varit grunden för modern sjukvård, men en av mänsklighetens största landvinningar håller på att glida oss ur händerna, säger Forssmed på en pressträff.
2019 dog över en miljon människor världen över som en direkt följd av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner. Och även om resistensen är låg i Sverige ökar den även här, enligt Forssmed.
– Vi kan inte utrota resistensen. Bakterier kommer att förändras och anpassa sig, men vi kan fördröja och begränsa resistensen.
I den nya nationella strategin ingår 17 övergripande mål över tio år. Tydligt är att den har ett mer förebyggande fokus än tidigare strategier.
Ett mål om att högst 250 recept per tusen invånare och år ska skrivas ut i öppenvården till 2035 införs. Det är, enligt Forssmed, ungefär samma nivå som Sverige ligger på i dag. Diagnostiken ska också bli mer precis för att snabbare kunna sätta in rätt sorts antibiotika.
Det ingår även mål om förebyggande insatser, bland annat att barnvaccinationstäckningen inte får understiga dagens nivå på 95 procent.
Även mål för vårdrelaterade infektioner i Sverige ingår: genomsnittet ska minskas med en tredjedel. Även äldreomsorgen lyfts fram som viktiga i att förebygga infektioner.
Ett annat mål är att öka kunskapen hos allmänheten. Bland annat ska alla känna till att det bara får användas efter förskrivning, att man tar sin fulla kur och att man inte tar med sig antibiotika hem efter resa utomlands.
I strategin ingår även insatser mot annan resistens, bland annat svampar med multiresistenta stammar som ökar i andra länder och som kan ge svåra komplikationer.
– Det börjar också nå Sverige, säger Forssmed.
I somras meddelade regeringen även att Sverige köper en antibiotikafabrik för att säkerställa tillgången på viktiga läkemedel under bland annat krissituationer. Köpet slutfördes i augusti i år genom statligt ägda APL.
