Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.
Det är märkligt hur de stannar kvar, vissa saker som man läser i rätt ålder. Jag tänker ofta på en intervju med The Latin Kings från 1990-någonting där de talar om att kapa en flygplats.
Snacka om att sikta mot stjärnorna. Sno ett banalt flygplan? För amatörer!
Undrar hur många män som drömmer om det stora brottet. Inte som i filmerna, där Robert de Niro dragit sig tillbaka efter femton bankrån, men så kommer en gammal kompis eller en kvinna i tajt klänning och föreslår ”bara en enda stöt till, den sista”.
Jag tror inte att svenska snittmän alls vill begå själva brottet. De bara gillar att tänka på det, som man kan njuta av tanken på att försörja sig på poker eller få chansen i fotbollslandslaget (just nu skulle de flesta snittmän faktiskt platsa just där).
Själv tänker jag inte sällan på det stora tågrånet, fast mot tvärbanan i Stockholm. Tväris vet inte vad som väntar när den som vanligt oskuldsfullt skuttar fram mellan Gröndal och Liljeholmen. Då har vi redan ”lånat” hästar från stallet i Enskede Gård. Vi har gjort en barriär av hipstercyklar någonstans vid Årstafältet, tåget nitar och då rider vi fram, tjoande och yippande, med flärd och panache.
– Spela inte hjälte så blir ingen skadad! proklamerar vi medan skärrade kvällspendlare fläktar sig med sina mobilskärmar.
Och hattarna. Hattarna! De måste vara episka – inga trötta Stetson, svarta Charlie 1 Horse eller Greeley Hat Works ska det vara, och de ska matcha våra västar och vår charmiga fräckhet, vi höjer dem mot Årstaskyn och rider bort mot solnedgången över Partihallarna.
Men vad händer sedan? När vi inser att detta kanske inte var alldeles genomtänkt? Vi skulle ju försvinna i en explosion av ära, som Thelma och Louise eller Butch Cassidy och Sundance Kid.
Men jag anar hur det blir. Dammet har lagt sig. Hästarna är hungriga och flatulenta. Vi står någonstans i utkanten av Östberga, vi tittar på varandra, känner oss lite dumma under våra Charlie 1 Horse. I bakgrunden hörs polissirener, allt starkare.
Läs fler kåserier, till exempel Helmerson om varför vi måste sluta skämmas för vår svengelska brytning.
