En brännande fråga under det pågående klimatmötet COP30 är förlusten av världens stora regnskogar och andra viktiga skogsområden. Skogar spelar en avgörande roll för att stabilisera jordens klimat och bevara den biologiska mångfalden.
Vid sidan av Kina är EU en av världens största importörer av varor som bidrar till skogsskövling. Det handlar om exempelvis kaffe, kakao, virke och nötkött, där produktionen leder till att träd huggs ned för att ge plats åt odlingar, betesmark eller trädplantage med monokulturer.
Redan 2021, vid klimatmötet COP26 i Glasgow, enades världens länder om att stoppa avskogningen till 2030. Och i samband med den gröna given klubbade EU-länderna två år senare den så kallade avskogningsförordningen.
Den ska förbjuda handel med varor som har orsakat avskogning och skogsförstörelse och skulle ursprungligen ha börjat gälla den 30 december 2024.
Men efter vädjan från branschaktörer, påtryckningar från flera medlemsländer – däribland Sverige – samt heta diskussioner i EU-parlamentet sköts den upp ett år, till 30 december 2025. Invändningarna handlade till stor del om att kraven på spårbarhet och dokumentation blir för krävande.
Nu ser det ut att dröja ännu längre innan förordningen träder i kraft. EU-kommissionen har föreslagit förenklade regler för spårbarhet – och ministerrådets ställföreträdare, Coreper, enades under onsdagen dessutom om att förordningen bör skjutas upp ytterligare ett år, till den 30 december 2026. Även denna gång har Sverige spelat en aktiv roll, bland annat genom att förespråka att så kallade referensnummer för spårbarhet ska slopas.
Bollen rullar nu vidare till EU-parlamentet innan ett slutligt beslut kan klubbas. Om det inte sker före årsskiftet träder förordningen i kraft i sitt nuvarande skick.
– Man har även föreslagit att lagen ska öppnas igen under våren för ytterligare förhandlingar. Då ser vi en risk för att den inte bara blir väldigt försenad, utan dessutom mycket urvattnad, säger Per Larsson, skogsexpert på Världsnaturfonden WWF.
