Att hänga ut flaggor i fönster eller på balkonger är inget unikt för den palestinska solidaritetsrörelsen, säger Anne Lene Stein, statsvetare vid Lunds universitet med fokus på proteströrelser i Israel och Palestinafrågan.
– Man behöver inte delta i demonstrationer för att visa sitt stöd, men kan ändå signalera solidaritet.
Anne Lene Stein beskriver flaggan som en fredlig protest som når ut till många. Man behöver inte kunna ett särskilt språk för att förstå budskapet, den är lätt att känna igen och enkel att hänga upp.
Det som utmärker Palestinaflaggorna i Malmö är omfattningen och uthålligheten, menar hon.
– De dök upp 2023, och hänger fortfarande kvar, många slitna efter att ha hängt ute i två år. Det är ganska anmärkningsvärt, jag har inte sett något liknande på andra platser.
Hon tror att den palestinska flaggans synlighet i Malmö har gjort konflikten mer närvarande i människors vardag.
– Man ser flaggan på väg till skolan, eller när man går ut med soporna. Det kan skapa samtal som annars inte hade uppstått.
I Sverige har protesterna skapat politiskt bränsle sedan den 7 oktober 2023.
Då tog sig Hamas in i Israel, dödade 1200 personer och tog omkring 250 som gisslan. Israels svar var bombanfall mot Gaza. Senhösten 2025 hade över 69 000 människor dödats i Gaza, enligt Hamaskontrollerade myndigheter.
I flera svenska städer har det hållits propalestinska demonstrationer varje helg. Ministrar har kallat aktivister ”odjur” och ”barbarer”. Statsminister Ulf Kristersson (M) har vid upprepade tillfällen sagt: ”Ta inte Mellanösterns konflikter till svenska gator och torg”. Uttalandet kom bland annat efter att demonstranter följt efter civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M).
Trots detta tror inte Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, att Israel-Palestina-konflikten får någon effekt på den stundande valrörelsen.
– Om Gazakonflikten hålls på den nivå den hålls nu så har jag svårt att tro att den kommer att slå igenom. Kanske kommer Tidöpartierna att peta i sår, men jag har svårt att se att det blir ett starkt tema i valrörelsen.
För Vänsterpartiet och till viss del Socialdemokraterna har rörelsen haft en intern påverkan, säger Hinnfors – men han är tveksam till att frågan skulle påverka väljarbenägenheten i större grad.
– I och med vapenvilan har frågan också tappat lite av sin sprängkraft.
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att fredsfrågor och utrikespolitik sällan hamnar högt på listan över viktiga frågor när svenskarna går till val. Däremot kan de ha en mobiliserande effekt.
– Det är det som får en in i politiken, det är så det börjar för många. Det föds många framtida politiker i det som händer nu med Israel-Palestina-konflikten, säger han.
Även om det är en fråga som engagerar så får utrikespolitik sällan någon stor betydelse för riksdagsvalet, menar han.
– Att det skulle vara en fråga på affischer eller en egen fråga i SVT:s partiledarutfrågning är rätt osannolikt och få väljare i våra väljarundersökningar kommer att säga att det var ett viktigt skäl till att man röstat som man gjorde.
Anne Lene Stein tror samtidigt att protesterna i Sverige är av betydelse för människor i själva konfliktområdet. I en tid där allt livestreamas på sociala medier når filmklipp från demonstrationer snabbt ut över hela världen.
– Det visar för människor i Gaza och på Västbanken att de inte är bortglömda, att deras kamp för legitimitet och identitet syns i offentligheten. Samtidigt kan protester med palestinska flaggor upplevas som hotfulla av israeler som stödjer Israels regering.
Enligt Anne Lene Stein väcker den palestinska flaggan starka känslor och tolkningar.
– Den är en politiskt laddad symbol och omstridd eftersom den representerar ett folk vars politiska status fortfarande är olöst.
Hur flaggan uppfattas beror till stor del på betraktarens perspektiv, konstaterar hon.
– I vissa historiska och politiska sammanhang har den kopplats till PLO och tolkats som ett uttryck för både terrorism och antisemitism.
Samtidigt bär flaggan en stark betydelse för det palestinska folkets kamp för nationell identitet, säger hon.
– Den symboliserar en kamp mot långvariga försök att begränsa eller radera uttryck för den palestinska identiteten och för en palestinsk nation – en kamp som började långt före den 7 oktober 2023 och sträcker sig bortom situationen i Gaza.
Läs mer:
Palestinaflaggan del av gatubilden i Malmö – berättar varför flaggan hänger i fönster















