Närmast mirakulöst skadades ingen allvarligt den där regniga natten till 23 september 2023. Men fem personbilar och flera lastbilar fastnade i skredmassorna som drog fram på sluttningen öster om E6:an och 400 meter av motorvägen bröts sönder.
Det blev inledningen på en plågsam tid för trafikanter och invånare där Trafikverket på nio månader byggde om vägen till en kostnad av 570 miljoner kronor.
Det anser Trafikverket inte ska täckas av staten. I september skickades ett krav till Stenungsunds kommun på hela summan, en enorm kostnad för en kommun som omsätter drygt två miljarder.
Trafikverket hänvisar till Statens haverikommissions slutsatser i juni i år om att skredet primärt orsakades av att det schaktades för mycket jord på sluttningen, men också att underlaget för detaljplanen – som kommunen godkänt – hade brister.
Därför fick även Stenungsunds kommun kritik.
– På kartan i detaljplanen som visar att där fanns en bergskant på sluttningen var det egentligen ett tio till femton meter djupt jordlager, sa haverikommissionens utredningsledare Alexander Hurtig.
Uppe på berget höll företaget Badhustorget Privatbostäder på att anlägga en företagspark. Som underlag för detaljplanen hade de, via en arkitektbyrå, anlitat det stora konsultbolaget Norconsult för att utföra provborrningar, ”trycksondering”.
20 borrprov utfördes 2013, men det som låg närmast den övre delen av sluttningen med skredets ”topp” utfördes ett hundratal meter längre ner.
Samtidigt visade myndighetens SGU:s så kallade jorddjupskarta att det just kring skredkanten fanns ett uppskattat djup av jord/lera på 10-20 meter.
Haverikommissionen skriver att de sett handlingar som visade att det ”inledningsvis fanns en plan” om att undersöka även överst i skredområdet, men att ”dessa två hade strukits över i provtagningsplanen”.
När haverikommissionen frågat ska den provansvarige svarat att ”området inte var tillgängligt med en geoteknisk bandvagn” eftersom området var täckt med skog.
Däremot hade det i underlaget till detaljplanen ritats in en bergformation, ”berg i dagen”, vid det heta området. Men den bergformationen fanns överhuvud taget inte, visade det sig.
Företaget som utförde schaktningsarbetena, och misstänks för att ha fyllt upp för stora jordmassor, svarade haverikommissionen att de sett stora stenar i slänten ”och därför utgick från att det var berg där”.
När Trafikverket nu alltså kräver över en halv miljard av kommunen för upplevda felaktigheter i detaljplanen har Stenungsunds kommun, via sin advokatbyrå, förvarnat Norconsult om ”krav på ersättning för den skada” som kommunen drabbas av till följd av skredet, vilket ST-tidningen först rapporterat om.
Norconsults kommunikationschef Ida Dahlbäck säger till DN att ”den rättsliga processen måste ha sin gång, och under tiden den pågår avstår vi från att lämna kommentarer”.
Hon säger också att Norconsults uppdrag från 2020 ”var en tidig geoteknisk utredning (…) och inte ett underlag för byggprojektering” där man ”tydligt påpekade behovet av kompletterande undersökningar”.
Men haverikommissionens underlag har också stor betydelse för chefsåklagare Daniel Veivo Petterssons förundersökning.
I mars i fjol delgav han tre personer misstanke om brott för att ha orsakat skredet där alla haft roller i bygget av företagsparken. Nu uppger åklagaren för DN att en av dem inte längre är misstänkt.
Däremot är två bolagsföreträdare fortsatt misstänkta, nu för brotten grov allmänfarlig vårdslöshet, grovt vållande till kroppsskada, otillåten miljöverksamhet samt framkallande av faran för annan. Den sista punkten har tillkommit på senare tid.
Ett steg mot åtalsbeslut har tagits genom att förundersökningen nyligen har skickats på så kallad delgivning till de misstänkta och deras advokater.
”Eventuellt kan utredningen komma att kompletteras innan jag tar ställning till åtal. Prognosen är att det kan ske i februari nästa år”, skriver Daniel Veivo Pettersson.
En av företrädarna för företagsparken, som nu alltså riskerar åtal, skriver till DN att ”det jag kan uttala mig om ”är att vi fortsatt står fast vid att vi har agerat inom ramarna för både bygglov och detaljplan som tilldelats av kommunen”.
Personen skriver också att man ”agerat utifrån tillståndsbeslut som i efterhand visat sig vara felaktigt, vilket naturligtvis är mycket beklagligt”, att de ”alltid varit måna om att ta vårt ansvar”, och att ”om det blir en rättslig prövning välkomnar vi den”.
















