Mellan 130 000 och 150 000 svenskar lider av demens. Någon botande behandling finns inte. Därmed inte sagt att forskningen inte gått framåt. I dag vet vi betydligt mer om sjukdomen än för bara några år sedan. Inte bara vad man kan göra för att minska risken att drabbas, utan också hur sjukdomsförloppet vid framför allt Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen, kan bromsas.
Här är några framsteg som gjorts på senare tid:
1. Nya läkemedelsbehandlingar
Så sent som i juli i år godkände den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA läkemedlet Kisunla (med substansen donanemab) för behandling av patienter med Alzheimers sjukdom i tidiga stadium. I november i fjol godkändes Leqembi med substansen lecanemab. Både donanemab och lecanemab är antikroppar som binder till och rensar bort de amyloida plack som tros bidra till sjukdomen.
Effekten av behandlingarna är blygsamma och vissa har drabbats av allvarliga biverkningar. Ett intensivt arbete pågår dock, för att modifiera dessa antikroppar så att de blir både bättre och säkrare.
2. Större möjlighet att upptäcka sjukdomen tidigt
I takt med att nya bromsande behandlingar utvecklas, blir det allt viktigare att upptäcka Alzheimers sjukdom så tidigt som möjligt. Detta kan dock vara svårt, eftersom sjukdomen till en början kan vara svår att fånga. Vid Lunds universitet har man utvecklat ett nytt digitalt test som man hoppas ska förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom i primärvården. Tillsammans med kollegor i USA har forskarna också utvecklat ett test som sedan kan bekräfta sjukdomen med ett enkelt blodprov. På så sätt hoppas man att diagnostiken ska bli både säkrare och snabbare.
3. Bättre förståelse av påverkbara riskfaktorer
Demens är till stor del ärftligt. Om du exempelvis har en förälder med Alzheimers sjukdom har du två till tre gånger högre risk att själv insjukna i sjukdomen. Men det finns också riskfaktorer som vi själva kan påverka. I dag vet vi att så vitt skilda saker som hörselnedsättning, synbortfall, social isolering, högt blodtryck, höga halter av LDL-kolesterol och depression ökar risken att drabbas. Saker som det, i vissa fall, går att göra något åt. Därutöver handlar det om att hålla både kroppen och knoppen igång.
LDL-kolesterol ”det onda kolesterolet”
För att minska LDL-kolesterol kan man göra livsstilsförändringar som att äta mindre mättat fett, motionera mer och undvika rökning.
4. Skyddar vacciner mot demens?
På senare tid har flera studier visat att vanliga vacciner, exempelvis mot RS-virus och bältros, skulle kunna minska risken för demens. I april publicerade Nature en studie med 280 000 personer i Wales där man såg en 20-procentig minskad risk att drabbas för dem som var vaccinerade mot bältros.
I juni visade en annan studie på en liknande effekt bland 430 000 som hade fått vaccin mot bältros och RS-virus. Exakt varför vacciner tycks skydda mot demens vet inte forskarna. Det kan bero på att antalet infektioner minskar, eller att det ämne (adjuvans) som används för att förstärka immunsvaret påverkar risken att drabbas.
5. Minskad risk att drabbas
Alltfler drabbas av demens. Men det beror på att vi lever längre. I dag är 680 000 svenskar 80 år eller äldre. År 2030 kommer 80-plusarna att vara 800 000. Men den individuella risken att drabbas har minskat. En studie som jämförde svenskar som var 85 år 1986 respektive 2010 visade att risken att insjukna i demens de nästkommande tre åren minskade med 40 procent mellan de båda tidsperioderna. Forskarna tror att minskningen har att göra med nya mediciner och att vi lever och äter annorlunda i dag än för 40 år sedan.















