Ett 70-tal våldsverkare som spelar huvudroller i de dagliga attackerna mot palestinska civila har dessa bosättningar som operationsbaser. Under de två krigsåren har sådana angrepp blivit allt vanligare och fördömts av många länder. Men det är inte de internationella protesterna som fått premiärminister Benjamin Netanyahu att fatta beslutet, utan krav från den israeliska militärledningen och säkerhetstjänsten Shabak.
De israeliska styrkorna på Västbanken, vars huvudsakliga uppgift är att bevaka den långa gränsen mot Jordanien, ägnar allt mer tid åt att vaka över bosättare som tänder eld på moskéer och palestinska odlingar.
Vandalerna, som även attackerar fredsaktivister och journalister, har flera gånger på sistone misshandlat israeliska soldater. Många av extremisterna är öppet fientliga till staten Israel, som de anser ha förrått koloniseringsprojektet.
Att Netanyahu dröjt så länge med att agera i detta ärende beror på att flera koalitionspartier motsatt sig åtgärder mot våldsamma bosättare. Polisen på Västbanken utreder inte längre våldsdåd mot palestinier, av allt att döma därför att polisminister Itamar Ben-Gvir inte tillåter det.
Enligt FN-organet OCHA har över 700 palestinier, de flesta av dem obeväpnade civila, dödats på Västbanken sedan den 7 oktober 2023 av bosättare och israeliska soldater,













