Just nu finns fyra stora havsbaserade vindkraftparker som redan har varit hos respektive länsstyrelse, fått klartecken och är färdigbehandlade i myndighetsledet: Eystrasalt, Gretas Klackar 1, Fyrskeppet och Mareld/Freja 2. Ansökan för den största investeringen Eystrasalt ligger enligt regeringskansliets ärendelista på regeringens bord sedan april 2023.
– Det är bara att fatta beslut om Eystrasalt. Trots det har ansökan legat i två och ett halvt år. Då undrar man vad problemet är, säger Rickard Nordin, Centerns klimat- och energipolitiska talesperson.
Regeringen tillbakavisar kritiken och menar att man handlägger alla ansökningar om havsbaserad vindkraft så skyndsamt som möjligt, men rättssäkra prövningar görs inte över en natt och hänvisar bland annat till säkerhetspolitiska skäl.
”Vi ska bygga ut havsbaserad vindkraft, men det ska inte ske på bekostnad av Sveriges säkerhet”, skriver Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister, i ett mejl till DN.
Rickard Nordin ser ett mönster där regeringen drar ut på hanteringen av havsplaner och tillstånd.
– Just det här stora projektet Eystrasalt har försvarsmakten godkänt sedan länge. Vi vet att Sverige behöver mer elproduktion. Då måste man säga ja till det som ligger på bordet. Regeringen obstruerar utbyggnaden av förnybar energi.
Romina Pourmokhtari svarar via sms:
”Det stämmer inte och detta felaktiga påstående blir ännu mer absurt givet Centerpartiets vilja att överpröva försvarsmaktens nej till vissa havsvindparker i Östersjön.”
Försvarsmakten beslutar inte om vindkraftsparker, men på senare tid har deras ord vägt tungt. Vad DN kan se så har Försvarsmakten 2024 svarat följande i ett yttrande till länsstyrelsen i Uppsala: ”Försvarsmakten bedömer att en viss utbyggnad av vindkraftverk inom det i samrådsunderlaget föreslagna området skulle kunna vara möjlig.”
Ordkriget mellan C och miljöministern är en het potatis på flera sätt. Enligt branschen råder för närvarande en överproduktion av el. Flera producenter har flaggat för att det är svårt att räkna hem investeringar i vare sig det gäller nya vindkraftverk eller ny kärnkraft.
– Det är klart att det är olönsamt just nu. Men de här tillstånden handlar om framtiden. När industrin ställer om och transportsektorn elektrifieras behövs all produktion som går att uppbringa. Om vi inte agerar i dag blir elen dyr på riktigt, säger Rickard Nordin.
Något som de flesta partier, även regeringen, är överens om är att det finns trögheter i tillståndssystemet. Jan Olof Jacke, VD för Svenskt Näringsliv, efterlyser ett mer kraftfullt agerande i energifrågan, oavsett vilket energislag det gäller.
– Företagen måste kunna räkna med stabil el till konkurrenskraftiga priser. Jag ser inte längre samma polarisering mellan olika kraftslag i debatten, vilket är positivt. Vi behöver ju både kärnkraft och vindkraft. För vindkraften behöver det kommunala vetot komma tidigare och ge lokala morötter som ökar acceptansen, säger Jan Olof Jacke.
Centern vill att kommuner får behålla fastighetsskatten från elproduktion, oavsett energislag, och att även närboende får ersättning.
– Det här är infört i Norge och Finland, och det fungerar. Du får lokal acceptans och kommuner som vill bygga mer, inte mindre. Att en kommun som härbärgerar energiproduktion också ska få ta del av värdet är rimligt, säger Rickard Nordin.
Läs mer:
Kommuner väntar på vindkraftsmiljoner: ”Duger inte”
Elpriset skenar – närmare sex kronor i kväll
Peter Alestig: Tvärnit för vindkraften – här är orsakerna
Industrin satsar på ny kärnkraft ihop med Vattenfall
