Gloria Pilv ligger på en brits i en nyrenoverad laserklinik i Midsommarkransen i Stockholm. För åtta år sedan tatuerade hon sin axel – nu ska tatueringen bort.
– Jag gjorde den på fyllan och tänkte inte igenom det helt, säger hon.
Maskinen brummar medan lasern strålar mot huden i ett högt tickande ljud. Behandlingen går fort – efter två minuter är det klart.
– Det känns som att bli stucken med nålar. Jag hade nog inte klarat det utan bedövning, säger Gloria Pilv.
Gloria berättar att flera av hennes bekanta väljer att ta bort sina tatueringar. Den bilden delar hudterapeuten Nadya Fajados, även om det kan vara så att fler också tatuerar sig.
– Ja, de senaste åren har det blivit vanligare, säger hon.
Namn på en före detta partner och ögonbrynstatueringar är det som oftast lasras bort.
– Man ska tänka sig för innan man tatuerar sig, säger Nadya Fajados.
Att lasra bort en tatuering kräver flera sessioner eftersom den successivt bleknar bort. Olika våglängder tar bort olika färger från huden. Men egentligen är det inte lasern i sig som tar bort en tatuering, utan den hjälper kroppen att göra det.
När man tatuerar huden reagerar kroppen direkt – den ser bläcket som något främmande och försöker göra sig av med det. Kroppens immunceller tar upp en del av pigmentet och transporterar bort det via lymfsystemet. Det är en av anledningarna till att tatueringar kan blekna eller flyta ut över tid.
Det lasern gör är att dela upp bläcket i mindre bitar. Enkelt uttryckt underlättar lasern det kroppen redan gör.
Svart är den färg som enklast försvinner. De färger som är svårast att få bort är generellt sett ljusa färger – särskilt färger som blandats med vitt, eftersom det inte absorberar ljus lika bra.
Men att lasra bort en tatuering är inte riskfritt – varken för huden eller för plånboken.
– Det kan kosta väldigt mycket, beroende på hur tatueringen ser ut, säger hudläkaren Agneta Troilius Rubin. Hon har forskat inom laserkirurgi och driver en klinik med olika laserbehandlingar.
Huden riskerar att få brännskador och ärr om laserbehandlingen inte utförs korrekt. Dessutom kan blåsor eller pigmentförändringar uppstå. Agneta Troilius Rubin menar också att innehållet i bläcket skulle kunna utgöra en risk.
– Vi har egentligen inte koll på tatueringsfärgerna, säger hon.
Agneta Troilius Rubin har själv slutat lasra bort tatueringar. Hon menar att man vet för lite om var bläcket hamnar i kroppen och konsekvenserna av det på lång sikt.
– Vi vet att bläcket transporteras via lymfsystemet. I vissa fall har man hittat bläck i lymfkörtlarna. Men vi vet inte säkert vad som händer sen, säger hon.
Tore Nilsen är också hudläkare och driver en klinik som gör många olika laserbehandlingar, inklusive tatueringsborttagning. Han menar att av det man vet i dag är det säkert att lasra bort en tatuering, så länge det utförs korrekt.
– Laserborttagning har använts under lång tid. Det finns i dag ingen säker data som visar en ökad cancerrisk. Samtidigt ska man vara ödmjuk inför att långtidsstudierna är begränsade, säger han.
Han är samtidigt kritisk till att det ställs för lite krav på de som utför laserbehandlingar.
– Det finns väldigt många oseriösa aktörer på marknaden och en väldig skillnad i kunskap om vilken typ av laser man ska använda.
Nästa vår väntas nya föreskrifter om estetiska laserbehandlingar från Strålsäkerhetsmyndigheten. Där ingår bland annat tatueringsborttagning. Det handlar till exempel om att kliniker måste anmäla sin verksamhet för att få använda lasrar och om att ge skriftlig information om riskerna med behandlingen.
Även om Gloria Pilv ångrar sin tatuering är hon glad att det ändå finns en möjlighet att åtgärda misstaget.
– Innan man gör en tatuering måste man vara väldigt säker på att man verkligen vill ha den. Man ska komma ihåg att det är väldigt dyrt att lasra bort den, säger hon.
Läs mer:
Hudläkare: Här är metoden som fungerar för ”yngre” hud
Här är citaten som blir tatueringar på svenskarnas kroppar



















