Det kanske inte känns så när jul- och nyårshelgerna tömmer plånboken, men svenskarna har blivit klart rikare under de senaste decennierna. Dessutom minskade ojämlikheten i den samlade förmögenheten mellan år 2000 och 2020.
Siffrorna kommer från en ny förmögenhetsdatabas upprättad av forskare vid Handelshögskolan, Linnéuniversitetet och Institutet för näringslivsforskning.
Att jämlikheten ökade förvånade Daniel Waldenström, professor i nationalekonomin vid Institutet för näringslivsforskning. Han pekar på att den så kallade ginikoefficienten för förmögenheten, ett mått på jämlikhet i en ekonomi där låga utfall indikerar större jämlikhet, sjönk från ungefär 0,85 år 2000 till omkring 0,77 år 2020.
Den rikaste tiondelen av befolkningen sitter fortfarande på omkring två tredjedelar av den totala förmögenheten, men deras andel har minskat från 65 till 57 procent.
– Förr i tiden var det verkligen män med cylinderhatt. Men i dag är kapitaltillväxten verkligen i händerna på vanligt folk, säger Daniel Waldenström.
En förklaring är att förmögenheten totalt sett steg markant. Mellan 2000 och 2020 växte medianvärdet på nettoförmögenheten för en vuxen svensk med omkring 300 procent.
Uppgången i snittförmögenheten har framför allt drivits av att värdet på hushållens bostäder och pensioner ökat. Båda två gynnades särskilt under 2010-talet, då minusräntan bjöd på snabba uppgångar både i bostadspriser och på börsen, där en stor del av det svenska pensionssparandet är investerat. Det är också under den perioden som den skarpaste uppgången i snittförmögenheten syns.
Det är en utveckling som skiljer sig från till exempel USA, där medelklassen krympt och förmögenheten har koncentrerats till toppskiktet under de senaste decennierna. Mönster med ökad relativ jämlikhet syns dock i Västeuropa generellt.
Verkligheten är dock mer nyanserad. I absoluta tal, alltså kronor och ören i stället för andel av den samlade förmögenheten, ökade klyftorna under perioden.
– Det finns den där dualiteten. Pensioner och bostäder har lyft bredden samtidigt som entreprenörsskap har lyft toppen. Det är positiva saker, och många har upplevt att man har fått ta del av det här. Men i kronor och ören, till exempel i hur många Porsche du kan köpa, där kommer skillnaderna fram, säger Daniel Waldenström.
Själv tycker han att resultaten talar för en politik som underlättar bostadsägande, och inte minst uppmuntrar småsparare att ge sig ut på börsen. Ett sådant exempel är att det skattefria beloppet på investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar höjs till 300 000 kronor till årsskiftet.
– Tänk om man nu i den senaste reformen kan få in de som verkligen inte har ett eget sparande. De skulle behöva offra en del konsumtion, men jag tror att många skulle klara det och det skulle ha en jättepositiv breddningseffekt.
Så Karl-Bertil Jonsson kanske borde ge bort en lektion i fondsparande i julklapp i stället?
– Exakt, ja. Undervisning om hur ekonomi fungerar. Jag älskar Karl-Bertil, men vi ska ju höja botten, inte sänka toppen. Vi ska glädjas åt att vi har rika som har varit med och bidragit jättemycket till vårt välstånd. Ja, vi ska självklart beskatta dem. Men de är en del av nycklarna till vårt välstånd.
Förmögenhetsutvecklingen ger långt ifrån hela bilden av den ekonomiska jämlikheten i Sverige. Rädda Barnen varnade exempelvis tidigare i höst för att antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet ökat de senaste åren. Ginikoefficienten för inkomster har också ökat i Sverige under de senaste decennierna, precis som i många andra länder.
Även när det kommer till förmögenheterna har de som står lägst ner på trappan fått det sämre. Bland de 10 procent av befolkningen som har minst förmögenheter ökade dessutom skulderna mer än förmögenheten under perioden, delvis på grund av ökade studielån.
Men att titta på de med minst förmögenheter säger inte mycket om ekonomisk utsatthet enligt Daniel Waldenström, som bland annat påpekar att gruppen inkluderar unga som ännu inte hunnit köpa en bostad eller ackumulera ett pensionskapital.
– Förmögenheter som koncept är inte jättebra att studera fattigdom. Då ska vi hellre titta på inkomster eller på hälsa.
Läs mer:
Baksmällan efter lågränteåren: ”Hushållen är brända”
Fakta i frågan: Har Sverige blivit mindre ekonomiskt jämlikt?
