Vid 8-tiden på lördagsmorgonen svensk tid kom de första rapporterna om amerikanska attacker i Venezuelas huvudstad Caracao.
Ryssland, som länge samarbetat med Venezuelas regim, var inte sent med att fördöma handlingarna.
”Ett oacceptabelt brott mot en oberoende stats suveränitet”, skriver Kreml i ett uttalande.
Donald Trump, som bekräftat att USA ligger bakom såväl attackerna som bortförandet av president Nicolás Maduro, kallar det tvärtom för en ”strålande” operation.
Det är osäkert om eller hur anfallet kommer att påverka Trump och Putins relation, menar Martin Kragh på Utrikespolitiska Institutet. Han tror inte att Putin har haft något vidare intresse av att bli vän med Donald Trump, trots Trumps återkommande försök.
– Mycket av Trumps försök att bygga en fredlig lösning på det rysk-ukrainska kriget har gått ut på att odla en personlig relation till Putin. Men det finns ingenting som tyder på att det är ömsesidigt från Putins sida.
Martin Kragh påpekar att Putin suttit vid makten så pass länge att han haft att göra med en rad olika amerikanska presidenter och aldrig ändrat sin inställning i några frågor beroende på vad USA sagt eller gjort.
– Så det rysk-ukrainska kriget ser ut att fortsätta som det har gjort under 2025.
Samtidigt menar Kragh att Putin kan komma att dra nytta av Trumps agerande i Venezuela, i fredssamtalen med Ukraina.
Att USA går till attack mot Venezuela kommer sannolikt användas av Putin för att slå hål på amerikansk kritik mot att Ryssland fortsätter kriga i Ukraina.
– Man kan säga att Trump har gett retorisk ammunition till de som menar att västländerna inte är ärliga när de talar om internationell rätt och regelbaserad ordning, konstaterar Martin Kragh.
Att Putin skulle ge sig in i konflikten mellan USA och Venezuela bedömer han dock som uteslutet. Venezuela uppges tidigare ha bett Ryssland om militärt stöd, men enligt BBC har inget sådant skickats.
