Niklas Mattsson står längst ner vid en skidlift i Kläppen i Dalarna.
Han som har deltagit i tre OS är nu snowboardlandslagets förbundskapten.
Runtomkring honom trängs unga åkare ivriga att testa nya trick. Så långt är allt väl.
Kruxet: de allra flesta har skidor på fötterna.
Att freeskiingen just nu är i ett annat läge än svensk snowboard är inte svårt att se.
– De har en sådan otrolig återväxt! utbrister 33-åringen.
– Det är nästan så att de har ett lyxproblem om man ser hur mycket åkare som kommer nu.
När OS-säsongen 2025–26 inleddes i november hade Niklas Mattsson redan räknat bort svenska herråkare i Italien i februari. Hoppet stod till framtidsnamnet Novalie Engholm, redo att skriva svensk OS-historia som första kvinnliga snowboardåkare i grenarna slopestyle och big air.
Men världscupsäsongen hann inte ens börja innan 23-åringen drabbades av en allvarlig höftskada, som gör att hon missar resten av säsongen.
I december var hennes pojkvän Gabriel Almqvist ensam svensk i världscupcirkusen. 24-åringen är dock en bit från världstoppen, har velat om framtiden och kommer i januari att ersättas ute på touren av U-landslagsåkaren Ruben Rosenfors. U-landslagets Tova Nejne får chansen på damsidan i Novalie Engholms frånvaro. Men A-landslaget är så gott som ur spel.
Trots stora satsningar blir det inga svenska åkare i OS – för första gången sedan grenarna kom in på programmet.
– Det är klart att det är jättetråkigt att känna att en OS-dröm går upp i rök bara så där. Men det är tyvärr där vi står, säger förbundskapten Niklas Mattsson.
Nu handlar resten av säsongen – och framtiden – om att planera om, etablera kontakt med nästa generation och bygga nytt.
– För min del, om man ser till A-lag, har jag ju ingen åkare kvar den här säsongen.
Det började med att stjärnan Sven Thorgren avbröt OS-satsningen. 31-åringen som burit svensk snowboard i över tio år – och som ihop med just Niklas Mattsson var en av pionjärerna som tog sporten in i OS 2014 – meddelade i februari att han söker sig vidare till andra projekt.
Bakom Thorgren var VM-åkaren William Mathisen närmast i kö att ta vid.
Nu står han i stället med en spade i handen mitt i snowboardparken i Kläppen, och preppar hoppen för sina tidigare landslagskamrater.
22-årige Mathisen hoppade av landslaget i höstas.
Jobbet på skidanläggningen är livets första anställning.
– När jag hörde att Sven skulle hoppa av kände jag ”då kan jag också hoppa av”… Då var jag ganska långt nere i en dipp och kände ”fan, han har varit som en storebror”, berättar Mathisen.
– Jag kände mig absolut inte som någon i någon typ av ledarroll.
Kärleken till snowboardåkningen finns kvar, och nu kan han åka på rasterna och ler stort. Men en stor anledning till hans avhopp, säger Mathisen, är den speciella barmarksträning som de senaste åren har blivit ett måste för världseliten.
Vad det handlar om är att landa trick i en så kallad airbag (luftkudde).
I Sverige har Svenska skidförbundet och Sveriges olympiska kommitté byggt en miljonanläggning i Kläppen, där både stjärnor och framtidsnamn kan nöta trick relativt riskfritt.
Träningsarenan beskrivs som en nyckel till freeskiinglandslagets dubbla OS-medaljer 2022. Även många snowboardåkare älskar den, säger William Mathisen.
– Men för mig dödade den glädjen.
Han gör en gest upp mot den mer traditionella snowboardåkningen på snö, liften, hoppen.
– Det här gillar man, men ”bagen” blev för mycket som ett jobb för mig, tror jag.
– Glädjen försvann, motivationen försvann på samma gång. Där behöver du ju ha ett ganska bra fokus. Jag hade inte det. Och då kände jag att jag inte kommer kunna ta mig till OS.
Det är ungefär lika många ungdomar som årligen söker till snowboard- respektive freeskiingymnasiet i Malung.
Det berättar Stefan Karlsson, som är Svenska skidförbundets sportchef för de bägge idrotterna.
Däremot finns en stor skillnad: på freeskiingsidan är det nästan bara killar.
– Det innebär ju att det är fler åkare där som står och knackar på dörren till internationellt tävlande.
På snowboardsidan har förbundet gjort en uttalad damsatsning.
Herrglappet har däremot ”varit på radarn” ett tag, fortsätter Karlsson. Det är ingen överraskning, men ovant och inget ”drömläge” med tanke på OS.
– Tittar man lite längre ner i åldrarna så ser det ganska lovande ut, det är ingen jättebredd men det är några åkare som är hungriga och ligger rätt i utvecklingskurvan.
– Men till OS nu är det ju kämpigt.
Förbundskapten Niklas Mattsson har sin förklaring till varför det har blivit som det har blivit.
Inte minst i en sport där trickutvecklingen inte tycks ha något stopp.
– Vi har märkt att många känner en risk mer än en möjlighet, säger Mattsson.
– Sen också, om man ser att resten av omvärlden bara gasar och gasar, att man själv tar ett steg framåt men de andra tar två – då minskar ju inte glappet. Känslan av jakt hela tiden kan nog kännas ganska hopplös.
Dagens åkare hade mått bra av bättre integrering, och därmed sparring, med de tidigare stjärnorna, säger Niklas Mattsson. När han själv och Sven Thorgren slutade fanns ingen som kunde ta vid.
Glappet som uppstått bottnar i motivation och vilja – men kan också kopplas till en större samhällsutveckling, tror han.
Hans egen generation ”hade aldrig några coacher när de var små”:
– Men nu är det som att man inte klarar av att träna i en sån här park utan att man har en coach med sig.
Tålamodet att jobba länge, och mycket, för något ser inte ut som när han själv växte upp, menar Mattsson. Det egna, inre, drivet saknas.
Det kan även vara förklaringen till att backen i Kläppen domineras av freeskiingåkare.
– Jag tror att det är lättare (för unga) att relatera till skidor och lättare att se de små framstegen i det.
– Man behöver ha ett visst pannben för snowboard i början för att hitta balansen, stå på brädan, börja göra tricks. Skidor känns inte lika ”nötigt”.
För att inte hamna i samma läge till OS 2030 och 2034 handlar de kommande åren nu om ett omtag för landslaget, säger Niklas Mattsson. Om att åkarna ska släppa det ångestfyllda, hitta glädjen.
Helt mörkt är det inte. Hos åkare som går första eller andra året på gymnasiet känner han mer igen sig själv, säger förbundskaptenen.
Dessutom väntar ett junior-VM direkt efter OS.
– Det betyder ganska mycket gentemot RF (Riksidrottsförbundet) och så vidare för de bidrag vi kan få. Och där har vi ändå en stark tro på att vi ska kunna vara med och fajtas.
Läs mer:
OS-hoppet kraschade – missar hela säsongen
Stort skifte i svensk snowboard – hon kan skriva historia i OS
Sven Thorgren avbryter OS-satsning: ”Vill följa mina drömmar”
48 meter lång airbag ska ge svenska OS-guld
