Det var i mitten av december 2025 som ridsportförbundet meddelade att en 13-årsgräns införs för deltagande i ”internationella tävlingar, nationella mästerskap och finaler i rikstäckande serier”. Det innebär att ryttare som är yngre än 13 år inte får tävla i exempelvis SM.
Det har mötts av högljutt motstånd från främst hoppningen, som är den överlägset största grenen inom ridsporten. Ridsportförbundet motiverar beslutet med att det följer Riksidrottsförbundets (RF:s) riktlinjer för barn och ungdomsidrott. Kritiker menar att regeln kommer att försämra utvecklingen hos unga ryttare.
Strax före jul publicerade även medlemmarna i hoppkommittén, som ansvarar för att utveckla och främja grenen på förbundet, en debattartikel på ridsportsajten Hippson där de kritiserade hur beslutet om 13-årsgräns fattats av förbundsstyrelsen och att det inte varit förankrat hos de olika grenkommittéerna.
Nu väljer Svenska ridsportsförbundets styrelse att byta ut hela hoppkommittén.
– Vi har gjort många försök, både vi i förbundsstyrelsen och tävlingssektionen, för att få med oss hoppningen i att kunna diskutera sakfrågan. Men det är just den här konstruktiva och respektfulla dialogen som är en förutsättning för att man ska kunna ta ett sådant samtal vidare som har saknats, säger Sandra Ruuda, ordförande i Svenska Ridsportförbundet.
Det kan ses som väldigt drastiskt att på det här sättet sparka ut hela kommittén. Ska det tolkas som att man ryker om man inte håller med er?
– Nej. Jag vill vara tydlig med att inte det handlar om att vi tycker olika i sakfrågan. Vi välkomnar oliktänkandet och det bidrar till svensk ridsport. Men när vi tänker olika så måste vi respektera varandra och vi måste kunna föra ett konstruktivt samtal och ha en respektfull dialog. Det är det vi känner att vi inte har kunnat skapa tillsammans med hoppkommittén.
Förbundsstyrelsen och den nu entledigade hoppkommittén är överens om att sprickan inte handlar om 13-årsgränsen i sig, utan om hur kommunikationen kring den skötts.
– Vi har aldrig förespråkat elitsatsning för barn, eller press på barn. Hela den diskussionen blir ju lite populistisk, säger Niklas Jonsson som var ordförande i hoppkommittén som nu avsatts.
– Frågan handlar snarare om hur det här beslutet är taget på ett väldigt odemokratiskt sätt. Och efterhanteringen har varit under all kritik. Som vi ser det är det en av de största skandalerna som skett inom svensk ridsport på årtionden.
Enligt Niklas Jonsson har hoppkommittén försökt sträcka ut en hand, men haft som krav att styrelsen måste redovisa för beslutsgången innan de är villiga att diskutera saken vidare.
– Och det är där det har gått väldigt, väldigt snett skulle jag säga, säger han.
Telefonerna ska ha gått varma över hela jul- och nyårshelgen utan att parterna kunnat närma sig varandra.
– I en sådan här organisation tycker inte jag det är konstigt att alla beslut ska kunna vara spårbara. Det är ganska grundläggande, säger Niklas Jonsson.
Förbundsordföranden Sandra Ruuda säger att styrelsen försökta ta hjälp av en medlare för att lösa konflikten, men det ska hoppkommittén inte ha accepterat. Hon håller heller inte med om bilden att beslutet om åldersgränsen ska h fattats på ett odemokratiskt sätt, eller att de inte velat berätta om hur det gick till.
Vi har säkert varit skitjobbiga. Om man nu tycker att det är jobbigt att någon ifrågasätter ens beslut.
– Jag tycker att vi har besvarat det. Det är väl här vi behöver ha en konstruktiv dialog, säger hon.
– Vi lider under stadgar och en förankrad arbetsordning. Det har följt våra demokratiska processer rätt och riktigt. Det finns ju ett representationsskap uppbyggt i hela idrottsrörelsens struktur.
En ny ordförande för hoppkommittén ska nu utses av Svenska ridsportförbundets tävlingssektion. Ordföranden föreslår sedan i sin tur övriga ledamöter.
Niklas Jonsson säger att den tidigare kommittén mer ingående ska presentera sin bild av vad som hänt den senaste månaden, men han vill inte lägga ut texten ytterligare innan han hunnit prata med hela gruppen.
Hade ni i hoppkommittén kunnat agera på något annat sätt för att det inte skulle nå den här punkten?
– Det är en relevant fråga, men den är för tidigt ställd. Vi får rannsaka oss själva efteråt, vi har inte hunnit göra det än. Min upplevelse är att vi har gjort allt ”by the book”. Sedan har vi säkert varit skitjobbiga. Om man nu tycker att det är jobbigt att någon ifrågasätter ens beslut.
Åldersgränsen på 13-årsgräns för internationella tävlingar och rikstäckande serier ligger kvar och ska börja implementeras 2027–2029.
I helgen, 17–18 januari, ska ett konvent hållas där det ska diskuteras hur saker som ”rikstäckande serier” ska definieras och vilka tävlingsformer som ska finnas kvar för yngre barn. Det är den dialogen som förbundsstyrelsen menar att det inte gått att ha med den tidigare hoppkommittén.
– För jag vill vara tydlig med att vi vill ju att barn tävlar. Det ska bara göras enligt RF:s riktlinjer, säger Sandra Ruuda.
Hon säger att en lärdom de dragit är att styrelsen kunde ha förankrat 13-årsgränsen tydligare internt, samt att de bör titta på hur de framöver kan fånga upp det stora engagemanget från individuella medlemmar i såna här frågor utan att kringgå det representantskap som idrottsrörelsen bygger på.
Vad ser du för risker framåt för sporten nu när det här har blivit så infekterat?
– Jag hoppas att tävlingskonventet som startar i helgen kan bli ett omtag, där vi formar det här tillsammans. Det är viktigt. Vi lyssnar på kritiken. Men det här är en röststark grupp, skulle jag vilja kalla dem, som tycker så här. Det finns också en väldigt bred massa som stödjer oss i beslutet om 13-årsgräns för elitsatsning, som ju är taget med barnens bästa i åtanke. Och vi tycker att det är viktigt att hela hoppningens synpunkter kommer med, just för att oliktänkande är viktigt, säger Ruuda.
Läs mer:
Ridsportens storstjärnor vill ha kvar SM för barn
Malin Fransson: Ridsportens framtid är inte hotad för att barn inte får tävla i SM
