Israel
Efter att ministrar i Israels regering i månader har uttalat sig aggressivt om Iran och hintat om att kriget från i somras kan upptas igen, blev det väldigt tyst när protesterna inleddes i slutet av förra året. Särskilt från att USA:s president Donald Trump uttalade sitt stöd till demonstranterna och hotade med amerikanskt ingripande. Ministrar och parlamentariker har belagts med munkavle, för att inte förekomma USA:s agerande, enligt källor till israeliska medier.
Iran har flera gånger skyllt det inhemska upproret på israeliska och amerikanska ”agenter” som sänts till landet för att så split. Man har också lovat att hämnas på Israel om USA gör allvar av sina hot, men Israel har fortsatt att ligga lågt och enbart uttalat sitt stöd för demonstranterna.
– Vi hoppas alla att den persiska nationen snart blir fri från tyranni, säger premiärminister Benjamin Netanyahu.
Saudiarabien
Gulfstaterna har försökt undvika att uttala sig om varken Irans eller USA:s varningar under de senaste veckorna. Saudiarabien är inget undantag, men bakom kulisserna har kungadömet med kronprins Mohammed bin Salman i täten försökt förmå USA att låta bli att attackera Iran militärt. Tillsammans med Qatar och Oman har man framfört argumentet att det finns risk för att hela regionen destabiliseras vilket skulle skaka oljemarknaderna för hela världen, rapporterar Wall Street Journal. Instabilitet i Iran kan störa sjöfarten genom Hormuzsundet, genom vilket mer än 22 procent av det globala oljeflödet flödar.
Saudiska företrädare ska också i privata kanaler ha försäkrat Iran om att Saudiarabien varken skulle delta i en konflikt eller låta amerikanerna använda deras luftrum för attacker, skriver nyhetssajten Al-Monitor.
Fram till 2023 hade Saudiarabien brutit alla diplomatiska förbindelser med Iran, men relationen har stärkts under de senaste åren, sedan Kina lyckades medla fram ett avtal mellan de två länderna.
Förenade arabemiraten
Liksom flera övriga gulfstater har Förenade arabemiraten under många perioder betraktat Iran som en geopolitisk rival. Iran är shiamuslimskt medan Förenade arabemiraten och övriga gulfen är sunnimuslimska majoritetsländer. USA har varit Irans regims fiende sedan 1979 och gulfländerna allierade med det stora landet i väst. Men Förenade arabemiraten har på senare år ofta beskrivits som Irans ”livlina” genom att ha varit landets främsta handelspartner.
Trumps hot om att införa tullar på 25 procent för länder som gör affärer med Iran skulle därmed slå hårt för Förenade arabemiraten, Teherans viktigaste regionala handelspartner.
Dessutom finns ”arabiska våren” fortfarande färskt i minnet. Ledarna i gulfstaterna oroas av tanken att en iransk regimkollaps skulle leda till långvarig splittring och oro – och sprida sig till den arabiska sidan av gulfen.
Syrien
Bashar al-Assad var allierad med Iran och när han störtades försvann en av landets viktigaste samarbetspartners. Syriens nya styre består av tidigare sunnimuslimska rebeller som ser Iran som en fiende – Iranstödda shiamilisen Hizbollah slogs mot dessa rebeller på al-Assads sida. Nu har den nya syriska regeringen fullt upp med att hantera sina egna utmaningar, men om president al-Sharaa skulle säga något särskilt i nuläget skulle han troligen ställa sig på USA:s sida. Det viktigaste för honom är att USA inte vänder sig mot Syrien igen.
Irak
I Irak finns en hel flora av olika milisgrupper. Vissa av dem är Iranstödda, andra är kurdiska peshmergastyrkor som ser som sitt mål att störta regimen i Iran. Det finns uppgifter om att miliser från båda sidor har gått in i Iran, men Iraks ledning vill helst inte bli inblandad i en yttre konflikt.
Läs mer:
Avrättningen av Erfan Soltani stoppad
Protesterna i Iran – detta har hänt
