Nu öppnar gymnasievalet för landets niondeklassare.
Svenskt näringsliv slår ett slag för yrkesprogrammen – och listar vilka som leder till jobb och högst lön tre år efter examen.
– Yrkesprogrammen är ett smart val för de som vill ha en bra start på vuxenlivet, säger Svenskt näringslivs kompetensförsörjningsexpert Johan Olsson.
Gymnasievalet är inte livsavgörande men bör ändå tänkas igenom noga, menar han, och påminner om att man alltid kan välja om senare i livet.
Men det är inte helt enkelt för en elev som går i nian att veta vad han eller hon är intresserad av.
Den som tvekar kan alltid ta med jobbfrågan så blir det enklare, menar Johan Olsson.
– Vi har en hög ungdomsarbetslöshet med många unga som har svårt att etablera sig. Därför slår vi ett slag för yrkesprogrammen. De ger störst chanser till jobb och bra lön, samtidigt som de ger högskolebehörighet för den som inte aktivt valt bort den.
Siffrorna visar att de som väljer de populära samhälls- och ekonomiprogrammen inte läser vidare i särskilt hög utsträckning. I alla fall inte om man jämför med andra teoretiska program som till exempel naturvetenskap eller teknik vars studenter har större närvaro på universitet och högskolor.
– Samhälle och ekonomi har blivit lite av ett icke-val som används av dem som inte vet vad de vill göra. De riskerar att få en onödigt dålig start på sitt vuxen- och yrkesliv, säger Johan Olsson.
Men han tillägger att man alltid ska välja det man är intresserad av eftersom det ökar förutsättningarna för att klara utbildningen och ta examen.
Överst på listan ligger Fordon- och transportprogrammet som utbildar bland annat chaufförer och mekaniker.
– Det är ett bra program helt enkelt för att så många får jobb efteråt, säger Johan Olsson och poängterar att yrkesprogrammen hela tiden behöver utvecklas i takt med att yrkena förändras och specialiseras.
Fordon och transport är bra också för att hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet. Det gör att den levererar personal med den kompetens som företagen efterfrågar, menar Johan Olsson.
Tvåa på listan hamnar VVS- och fastighetsprogrammet som utbildar VVS-montörer, det som tidigare kallades rörmokare.
– Det är samma sak här, jobbchanserna ökar för att behoven på arbetsmarknaden är så stora – samtidigt som det är alldeles för få elever som väljer det här programmet.
Trea kommer Industritekniska programmet som utbildar svetsare, CNC- och processoperatörer.
I yrkesprogrammens bottenlag ligger Naturbruksprogrammet
Det finns en stor efterfrågan på dem som gått inriktningarna mot skogsbruk eller lantbruk.
Men eftersom de flesta väljer de inriktningar som handlar om djurskötsel resulterar det i att det stora antalet som tar examen inte svarar mot arbetsmarknadens behov.
Johan Olsson hoppas att det ska bli bättre när förra årets skolreform, där arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skolhuvudmännen får inrätta, kickar in.
– Det är en jättestor förändring och det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.
Alla skolhuvudmän måste dock inte dimensionera sina platser lika hårt. Friskolorna har fått undantag och behöver inte samverka med andra skolor i sitt område på samma sätt som de kommunala skolorna måste göra.
Siffrorna kommer från SCB där den som inte har några arbetslöshetsdagar och en månadslön på minst 18 700 kronor räknas som etablerad på arbetsmarknaden.
För att räknas som studerande ska man ha påbörjat utbildningen.
Läs mer:
DN Debatt: ”Skjut upp gymnasievalet – 15 år är för tidigt att välja liv”
Elever på tekniska program straffas med lägre betyg
Regeringen vill skrota kursgymnasiet – färre egna val för eleverna














