Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
På söndag eftermiddag har EU-ländernas ambassadörer kallats till ett extrainsatt möte i Bryssel. På dagordningen står frågan: Hur ska EU svara på Donald Trumps hot om strafftullar?
Det var på lördagen som Trump meddelade att USA kommer att införa ytterligare tullar på 10 procent på en handfull länder från den 1 februari, och sedan öka dem till 25 procent i juni – ända tills USA har fått köpa Grönland.
I Trumps kikarsikte finns Sverige, Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, alltså de Natoländer som i förra veckan skickade soldater till Grönland för en militärövning – och för att signalera att de backar Danmark, som gång på gång sagt att Grönland inte är till salu.
Men Trump kan inte straffa bara några EU-länder utan att hela EU drabbas av utpressningen. EU är nämligen en tullunion och unionens länder har samma tullsatser mot omvärlden. På gott och ont är det en för alla, alla för en.
Det olustiga dominansbeteendet som jätten USA kört mot lilla Danmark, sin allierade, riskerar nu att mynna ut i ett handelskrig mellan två ekonomiska stormakter: USA och EU.
Hittills har Danmark valt att hantera hoten om Grönland på egen hand och inte blanda in EU, i hopp om att Trump ska släppa saken.
Men när nu hela EU drabbas kommer inte Köpenhamn själv att kunna bestämma strategin.
EU:s enda verkliga maktmedel mot USA är ekonomiskt: Man kan välja att öppna eller stänga sin gigantiska marknad för amerikanska företag.
I fjol hotade Trump med 30-procentiga tullar på EU. Efter månader av förhandlingar slöt EU och USA en uppgörelse, som är mycket ojämn: EU betalar 15 procent i tull på sin export och USA nästan ingen.
Från EU:s håll såg man ändå uppgörelsen som det bästa av två dåliga alternativ. Man köpte lugn och förutsägbarhet åt sitt näringsliv. Och undvek en konflikt med USA, som man är beroende av för att hjälpa Ukraina hålla Ryssland stången.
Den kalkylen är nu redo för papperskorgen.
Handelsuppgörelsen har ännu inte formaliserats i lagstiftning, eftersom EU:s kvarnar som bekant mal långsamt.
Nu i vår är det tänkt att EU-parlamentet ska godkänna avtalet, som just nu gäller provisoriskt. Flera av parlamentets partigrupper har gjort klart att de inte kommer säga ja så länge USA hotar Grönland. Helgens utspel från Trump lär knuffa parlamentets sista önsketänkare över till den sidan och sätta spiken i kistan på avtalet.
Det handelskrig man undvek i fjol kommer nu allt närmare.
Läs mer:
Trump: Tullar mot Sverige på grund av Grönland
Ingmar Nevéus: Ska vi skicka en gyllene dalahäst till Washington?
