Den svenska lagen om förenklat byte av juridiskt kön, som började gälla i somras, gör det möjligt för alla över 16 år att byta juridiskt kön utan krav på diagnos eller utredning.
Några månader senare, i oktober, klubbade EU sin hbtqi-strategi för de kommande fem åren. Den går längre än den svenska lagen och förespråkar att medlemsländerna låter alla fritt byta juridiskt kön – utan åldersgräns.
I en filmad ordväxling mellan de 27 EU-ländernas ministrar i Bryssel, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) att Sverige ”starkt välkomnar” strategin.
– Låt oss använda alla tillgängliga verktyg för att förverkliga den.
Men i hennes egen regering råder knappast någon samsyn.
När den svenska könstillhörighetslagen antogs i riksdagen 2024 röstade M och L ja, liksom oppositionspartierna S, C, MP och V.
KD och SD tryckte på nejknappen. Sedan dess har splittringen inom Tidösamarbetet ytterligare djupnat, och både Ebba Busch och Jimmie Åkesson har sagt att de vill riva upp lagen.
Frågan har blivit brännande efter ett uppmärksammat fall där en pappa dömts för mord på sina barn, bytt juridiskt kön till kvinna och flyttats till ett kvinnofängelse. Det har också framkommit att den misstänkta gärningsmannen bakom julhelgens brutala mord i Rönninge har bytt till ett kvinnonamn och identifierar sig som kvinna, men inte bytt juridiskt kön.
Moderaterna lovar nu att ändra fängelselagen så att det biologiska könet, inte det juridiska, avgör om en intagen ska placeras på kvinnoanstalt. Och tidigare i veckan meddelade M att man vill utreda om den principen också ska gälla för omklädningsrum och idrottstävlingar, samt om rätten för dömda brottslingar att byta juridiskt kön ska begränsas.
Den politiska konflikten om kön handlar framför allt om huruvida transkvinnor, alltså personer som fötts med manligt kön men som identifierar sig som kvinnor, ska få tillträde till kvinnors utrymmen. Om kvinnor säger nej, vems vilja ska då styra?
Det gäller också hur sjukvården ska behandla unga människor som upplever att deras kön och könsidentitet inte stämmer överens. Ska kroppen förändras med hormoner och kirurgi eller inte?
I och med EU:s nya hbtqi-strategi har den politiska striden om kön även kommit till Bryssel.
Faika El-Nagashi var tidigare parlamentariker för miljöpartiet i Österrike och dessförinnan internationell aktivist för lesbiska och migranters rättigheter. Hon har grundat den europeiska organisationen Athena, som driver att lagstiftning ska utgå från biologiskt kön.
Hon är mycket kritisk till EU:s handlingsplan, som hon menar är radikal, saknar folklig förankring och antagits utan politisk debatt.
– Hur många av EU-politikerna tycker på riktigt att föräldrar ska få ändra sina barns juridiska kön, oavsett ålder? Jag tror inte att många seriösa personer anser att det vore lämpligt att rulla ut över hela Europa. Särskilt inte utan att först ha debatterat saken.
– Det här är en ideologi som kommuniceras som om det fanns konsensus, säger hon.
På andra sidan står Katrin Hugendubel, lobbychef på ILGA Europe, den breda europeiska paraplyorganisationen för nationella hbtq-rörelser, däribland svenska RFSL. Hon välkomnar strategin och vänder sig mot att tala om trans som ideologi.
– Det här handlar om vissa människors verklighet och att de förtjänar skydd för sina mänskliga rättigheter, säger hon.
EU:s rekommendation om självvalt juridiskt kön handlar bara om att underlätta för medlemsländerna att jämföra sig och utbyta erfarenheter, säger hon.
– Det här är en internationell och europeisk standard för mänskliga rättigheter.
Det mesta i EU-planen är just rekommendationer utan omedelbar bäring på medlemsländernas egna lagar. Men länderna påverkas ändå, menar Faika El-Nagashi, eftersom mer EU-bidrag nu kanaliseras till projekt och organisationer som utgår från synen på kön som självvalt.
– Och man slår fast normer. Strategin kommer att refereras till av aktivister i länderna och får på så vis tyngd, säger hon.
I handlingsplanen framgår också att EU-kommissionen överväger att föreslå en lag om hatbrott på nätet, som skulle omfatta könsidentitet. En sådan lag, varnar kritiker, kan leda till att det ses som hatpropaganda (hate speech) att ”felköna” någon.
– Det är en knepig fråga, säger Katrin Hugendubel från ILGA. Varför skulle någon vilja kalla en transkvinna för man? Det innebär alltså att man inte vill erkänna en person för vad den verkligen är.
Bör det vara olagligt?
– Det är upp till medlemsländerna. Men det finns lagar mot att uttala sig rasistiskt också.
Läs mer:
EU: Hbtq-strategi för att bekämpa diskriminering
