Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
”Jag är inte rädd för att förlora valet”, sade Viktor Orbán i en intervju i november. Detta trots att opinionssiffrorna för hans parti Fidesz hamnat klart under oppositionspartiet Tisza, som leds av Péter Magyar.
På en fråga om han skulle acceptera valresultatet om han förlorar svarade Orbán:
– Jag är van vid att vara i opposition, och är inte bekymrad över min politiska överlevnad. Det är inte Magyar som är min motståndare, utan Bryssel.
För dagen leder Péter Magyars parti över Orbáns med till synes bred marginal. Enligt nyhetssajten Politicos ”Poll of the polls” har Tisza 49 procents väljarstöd mot 37 procent för Fidesz. I det senaste valet fick Fidesz 54 procent av rösterna, men hela 64 procent av platserna i parlamentet. Det berodde på att Orbán hade drivit igenom ett valsystem som ger större tyngd åt röster på landsbygden och i småstäder, vilket gynnar hans parti.
En förlust för den auktoritäre högernationalisten Orbán skulle innebära en omvälvning i Europa som förändrar styrkebalansen inom EU. Orbán har klargjort att han betraktar EU som ett hot mot Ungern – inte Ryssland. Under sitt långa styre har Orbán inskränkt den ungerska demokratin, monterat ned rättsstaten och ställt sig på Rysslands sida i anfallskriget mot Ukraina. Som om det inte räckte har Ungern, en gång en uppåtstigande stjärna i Europa, enligt vissa beräkningar blivit det fattigaste av EU:s 27 länder, räknat på hushållens köpkraft.
På sin sida i den EU-skeptiska falangen har Orbán numera Slovakien och Tjeckien, men utan Ungern blir det populistiska blocket inte på långa vägar så starkt som i dag. Péter Magyar, som brukar betecknas som liberalkonservativ, är för ett närmare samarbete med EU och är kritisk till Orbáns varma relationer med Putin.
Ett regeringsskifte betyder sannolikt ett slut på Ungerns veton mot militärt EU-stöd till Ukraina. Om det sker kan det öppna för att Ungern får ut de frysta EU-pengarna och en öppning för förhandlingar om ukrainskt medlemskap i unionen.
Inför utsikten att Ungern förlorar sitt högerpopulistiska styre har nu ett dussintal nationalistiska politiker publicerat en gemensam stödvideo för Orbán. Bland de regerings- och statschefer som gav sitt bifall märks Italiens Giorgia Meloni, Serbiens Aleksandar Vucic, Israels Benjamin Netanyahu, Tjeckiens Andrej Babis, Argentinas Javier Milei samt Polens före detta premiärminister Mateusz Morawiecki, tyska AfD:s ledare Alice Weidel och den franska presidentkandidaten Marine Le Pen.
Det återstår att se om de utländska populisternas hjälpinsats kan hindra en valförlust för Orbán.
I väntan på det består avgrunden mellan de centraleuropeiska länderna Ungern och Polen. Klyftan får en belysning genom vad som har hänt den tidigare polske justitieministern Zbigniew Ziobro. Han ingick i högerpartiet PIS (Lag och rättvisa) regering, som hösten 2023 förlorade valet och makten övergick till EU-vännen Donald Tusk.
Ziobro hade drivit upplösningen av den polska rättsstaten. Som svar fryste EU fonder på miljarder euro till Polen. När Tusk började återställa domstolarnas oberoende betalades EU-pengarna ut.
Efter sin avgång har Ziobro åtalats på 26 punkter, för bland annat maktmissbruk och slöseri med allmänna medel.
Polens parlament har upphävt Ziobros parlamentariska immunitet. Men för att undgå att gripas flydde han till Budapest, där han har tagits emot och fått politisk asyl av – Viktor Orbán.
Hans flykt fick Polens utrikesminister Radosław Sikorski att ställa frågan på X: ”Minsk eller Moskva nästa?”
Om Ziobros beskyddare Orbán förlorar valet kan den frågan ganska snart bli högaktuell. Då kan Ziobro tvingas att hitta en ny plats för att hålla sig undan den polska rättvisan.
