Kort efter Donald Trumps tillträde som president för ett år sedan väcktes Kanada till en ny och skrämmande verklighet; en där det mäktiga grannlandet plötsligt gjorde anspråk på dess territorium.
Donald Trump talade om hur ”vackert” USA skulle bli om Kanada blev dess 51:a delstat – och när den kanadensiska regeringen avvisade den barocka idén hotade Trump med strafftullar.
Sedan dess har relationen varit minst sagt ansträngd. Kanadas nya premiärminister Mark Carney har aktivt försökt minska Kanadas beroende av USA, och slutit ett tiotal avtal med olika länder under året som gått.
Men hoten fortsätter: så sent som i tisdags lade Trump ut en AI-bild på en karta på sociala medier där Kanada framställs som en delstat i USA, tillsammans med Grönland och Venezuela.
Konflikten har tvingat fram en omprövning av Kanadas roll i det internationella systemet, förklarade Carney i sitt tal vid Världsekonomiskt forum i Davos.
– I årtionden frodades länder som Kanada under det som kallades den internationella regelbaserade världsordningen. Vi deltog i dess institutioner, vi hyllade dess principer och vi gynnades av dess förutsägbarhet. Vi visste att berättelsen var delvis falsk. Att de starkaste kunde undanta sig själva när det passade dem, att internationell lag tillämpades olika beroende på vem den anklagade och offret var, sade Carney i sitt tal i Davos på tisdagen.
– Det var användbart. USA:s hegemoni bidrog till en stark ekonomi, öppnade vägar för sjöfart, ett stabilt finansiellt system, kollektiv säkerhet och ett ramverk för att lösa konflikter. Så vi spelade med, deltog i ritualerna, och undvek för det mesta att kritisera glappet mellan retorik och verklighet, sade Carney.
– Det fungerar inte längre. Låt mig vara tydlig: vi befinner oss mitt i ett uppbrott, inte en gradvis övergång.
Den kanadensiske premiärministern beskrev en verklighet där stormaktsrivalitet trumfar allt, där tullar och handelsavtal används som vapen och där den regelbaserade internationella ordningen är ett minne blott.
– Det går inte att att leva i en lögn – den om den ömsesidiga nyttan av ekonomisk integration – när denna integration blir källan till ens egen underordning, sade Carney, och manade små och medelstora länder att förstå vad som hänt och börja organisera sig.
– Frågan för medelstora makter som Kanada är inte om vi måste anpassa oss – det måste vi. Frågan är om det ska ske enbart genom att bygga högre murar eller om vi ska göra något mer ambitiöst.
Kanada skrev nyligen under handelsavtal med Kina och Qatar, och förhandlingar om ytterligare avtal pågår med bland andra Indien, Thailand, Filippinerna, och sydamerikanska frihandelsområdet Mercosur.
– Vår nya strategi bygger på det som Finlands statsminister Alexander Stubb kallar för ”värdegrundad realism”. Med andra ord: vi vill vara både principfasta och pragmatiska, Principfasta vad gäller grundläggande värderingar; som nationell suveränitet, territoriell integritet, förbud för våldsanvändande annat än när det är i överensstämmande med FN-stadgan – och respekt för mänskliga rättigheter. Pragmatiska i så måtto att vi inser att framsteg ofta sker gradvis, att man kan ha olika intressen, och att inte alla våra samarbetspartners kommer att dela våra värderingar, sade Carney.
Han manade små och medelstora länder att bygga nya koalitioner kring olika frågor, baserat på gemensamma värderingar och intressen.
– Kanada är med i De villigas koalition och en av de största bidragsgivarna till Ukrainas säkerhet och försvar. När det gäller suveräniteten i Arktis står vi stadigt vid Grönlands och Danmarks sida och stöder deras unika rätt att avgöra Grönlands framtid, sade Carney – och fick applåder.
Han betonade att Kanada fortsatt är en aktiv medlem i Nato. Men lade också till:
– Kanada är starkt emot att införa tullar på grund av Grönland.
Gång på gång upprepade han att den tidigare världsordningen i praktiken har rämnat – och att det inte går att låtsas som ingenting. För då hamnar man automatiskt i en underordnad roll till någon av stormakterna, enligt Carney.
– Vi medelstora länder och makter måste samarbeta, för vi sitter inte längre vid bordet – vi står på menyn.
Läs mer:
Macron: Våra styrkor på Grönland hotar ingen
Erik de la Reguera: Macron har ett särskilt skäl att oroa sig för Trumps hot
