Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Den regelbaserade världsordningen är på väg att krackelera, konstaterade den kanadensiske premiärministern Mark Carney i ett uppmärksammat tal i Davos. Han nämnde inte Trump, men få tvivlade på att det var den amerikanske presidenten som är orsaken. Trump överger sina allierade, hotar att ta över deras territorium och pressar dem med tullar.
Länder som Kanada måste anpassa sig, konstaterade Carney. Geografi och historiska allianser garanterar inte längre säkerhet och framgång. Kanadas relation med USA ledd av Trump är minst sagt ansträngd. Trump har upprepade gånger dryftat att grannlandet borde bli en 51:a delstat och sagt hur vackert det skulle bli. Han har belagt viktiga kanadensiska varor med tullar – USA står för två tredjedelar av kanadensisk export. För Kanada är Trumps utfall förnedrande och ekonomiskt förödande.
Det är i det ljuset Carneys resa till Kina ska ses. Att han på plats i Peking lyfte fram ett nytt strategiskt samarbetsavtal med landet som han bara ett år tidigare kallat för Kanadas största säkerhetsrisk är en helomvändning. Relationen mellan länderna har varit iskall sedan 2018 då Kanada, på USA:s uppmaning, häktade en högt uppsatt chef för det kinesiska telekombolaget Huawei och Kina svarade med att frihetsberöva två kanadensiska medborgare.
Men nu behöver Kanada nya handelspartners. Uppgörelsen med Kina innebär bland annat att USA:s försök att helt blockera kinesiska elbilar på den Nordamerikanska kontinenten går om intet. Kanada följde USA i spåren 2024 och införde 100 procent tullar på kinesiska elbilar för att hålla dem borta. Nu vänder landet och sänker tullen radikalt, till 6,1 procent, och öppnar för att importera upp till 49 000 kinesiska elbilar om året. Samtidigt ska Kina köpa mer kanadensiska jordbruksprodukter och fossilbränsle.
Och Kanada är inte det enda landet som omvärderar sin syn på Kina som en följd av Trumps utrikespolitik. Snart är den brittiske premiärministern Keir Starmer på väg till Kina, den första brittiska ledaren att besöka landet sedan 2018. Inför resan har han sagt att han vill återuppliva den ”gyllene eran” i det ekonomiska förhållandet till Kina, enligt Reuters. Räkna med rubriker om ökad export av brittisk whisky och lax till Kina. Samtidigt väntas han söka närmare samarbete med Kina vad gäller grön industri och läkemedel.
Kina ses numera som mer förutsägbart än USA. Här finns saker som länder som Kanada, Storbritannien och andra demokratier tycker illa om. Som Kinas hot att ta över Taiwan, upprepade kränkningar av mänskliga rättigheter, och att interna kritiker tystas. Kinas vägran att fördöma Rysslands invasion av Ukraina sticker också i ögonen på europeiska ledare. Men det är saker som är mer konstanta än Trumps nyckfulla beteende. Dessutom är Kina global ledare i grön teknologi, ett område som Trump är ointresserad av och snarast hånar, men som länder som Kanada vill satsa på.
Samtidigt kan inte Kina ta USA:s roll rakt av. Storbritannien är till exempel beroende av USA vad gäller kärnvapen, stridsflyg och molntjänster. Där är enpartistaten Kina inte ett alternativ.
Men för Kina är utvecklingen välkommen. En splittring mellan USA och dess allierade kan öka landets globala makt. Tack vare Trump får Kina bättre rykte och kan framställa sig som ett land som står stadigt när det stormar i världen.
