– En arkivaries dröm.
Så beskriver Monica Sargren, arkivarie vid Världskulturmuseerna, känslan efter att under veckan ha tagit emot en unik samling av dagböcker, fotografier och annan dokumentation från vetenskapsmannen Eric Mjöbergs forskningsresor under tidigt 1900-tal. Samlingen har överlämnats till Världskulturmuseerna av California Academy of Sciences i San Francisco, USA. Något som Magasin K var först att rapportera om.
Monica Sargren menar att samlingen är unik.
– Hela situationen är ovanlig eftersom det är en svensk person som har samlat ihop ett arkiv, som sedan har förts ut ur Sverige, hamnat på en helt annan plats och nu kommer tillbaka. Jag har aldrig hört talas om ett liknande fall.
Eric Mjöberg var en svensk zoolog med insekter som specialitet. Under 1910- och 1920-talet gjorde han en rad expeditionsresor till bland annat Australien, Borneo och Sumatra. Bland hans uppdragsgivare fanns Naturhistoriska riksmuseet. Förutom zoologiska fynd och växtprover samlade han in föremål och lämningar från ursprungsbefolkningen. Däribland sådant som i dag framstår som ytterst problematiskt. Som de mänskliga kvarlevor som Mjöberg plundrat från gravplatser i Australien. Monica Sargren menar att de nya arkivföremålen har mycket att säga oss om den tid då Eric Mjöberg var verksam.
– Det här är ju tidigt 1900-tal, vilket man ser i alltifrån hur han formulerar sig till uppdragsbeskrivningarna från Naturhistoriska riksmuseet. Det är på väg mot ett slags rasbiologisk ideologi. Man håller på med skallmätningar. Man mäter längd, vikt och så vidare på individer ur den australiska ursprungsbefolkningen. De får nummer och inte namn, säger Monica Sargren.
Bland de nya föremål som nu överlämnats till Världskulturmuseerna finns fotografier av döda människor som Mjöberg och de andra vetenskapsmännen tagit mot ursprungsbefolkningens vilja. Något som gör att fotografierna nu måste hanteras med särskild försiktighet.
Föremålen och kvarlevorna som Mjöberg samlade från sina resor har sedan länge funnits på Etnografiska museet i Stockholm. Stora delar av dokumentationen kring expeditionerna har däremot saknats. Exakt hur den hamnade hos kollegorna i San Francisco vet man inte, men troligtvis var det Mjöberg själv som tog med sitt arkiv till USA under en studieresa. Från svenskt håll har man känt till arkivet sedan tidigt 2000-tal, då Världskulturmuseet inledde processen med att återlämna mänskliga kvarlevor till den australiska ursprungsbefolkningen. Men först nu har de tillgång till alla dokument och bilder. Nu väntar en idog process att undersöka, katalogisera och digitalisera föremålen. Det senare är särskilt betydelsefullt, enligt Monica Sargren.
– Digitalisering känns extra viktigt just för att det är ett internationellt material. Vi har förhoppningar om att kunna transkribera och översätta text till relevanta språk. Det är både för det internationella forskarsamhället och inte minst för de efterlevande på de här platserna. De ska också kunna få ta del av vad Eric Mjöberg skrev. Det tror jag är väldigt viktigt, säger Monica Sargren.
