Björn Wiman: Därför får Stellan Skarsgård DN:s kulturpris

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Varje olycklig familj är som bekant olycklig på sitt eget sätt. I filmen ”Sentimental value” spelar Stellan Skarsgård den egocentriske kulturpatriarken Gustav Borg som använder konsten för att söka försoning med sina döttrar.

Ett spår i filmen handlar om historiens roll. Gustavs försök att försonas med sin äldsta dotter sker genom ett filmmanus, en djupt personlig berättelse om hans mor, som drabbades av nazisternas terror under ockupationen i Norge på 40-talet. I en scen besöker hans ena dotter Agnes, som är historiker, riksarkivet i Oslo för att ta reda på mer om sin farmors förflutna och försöka bryta familjens generationsöverförda trauma.

Såren från det förgångna är ett underliggande men likväl grundläggande tema i filmen. Det är historiens stora rörelser som skapar de små skiftningarna i Stellan Skarsgårds ansikte, för vilka han nu tilldelas DN:s kulturpris. I dem tycks, som DN:s Helena Lindblad konstaterade, finnas ett helt livs skådespelarerfarenhet – han gör sin rollfigur ”lika monstruös som mänsklig, lika avskyvärd som attraktiv, lika infam som inkännande”. I slutscenen som knyts allting ihop: dåtid, nutid och, möjligen, en hoppfull framtid.

Ett konstverk kan möjligen inte förändra världen, men summan av alla konstverk kan förändra hur vi ser den

Försoningen med det förflutna är ett tema även hos årets andra nominerade till DN:s Kulturpris. Konstnären Petra Gipp söker sin pappas nedtystade historia från DDR i en stramt tankeväckande utställning, medan Gustav Lindh gestaltar Hamlets våndor efter sin mördade far och gör dem till en drabbande angelägenhet för en hel generation. Maria Maunsbach gör i sin roman ”En magisk man” ett sant och komplext porträtt av mäns rädsla och konstnären och musikern Paul Adamah förkroppsligar på många sätt hela Kulturprisets idé, där konstarterna inte är åtskilda utan en förutsättning för varandras existens. Ett konstverk kan möjligen inte förändra världen, men summan av alla konstverk kan förändra hur vi ser den.

Det är i detta sällskap en vacker slump att årets mottagare av kritikerpriset Lagercrantzen, Cecilia Düringer, i likhet med Gustav Borgs dotter Agnes är en av dem som sätter människan på rätt plats i historien. Och historien – bör man tillägga – på rätt plats i människan.

Läs mer:

Stellan Skarsgård tilldelas DN:s kulturpris: ”Om mamma levt hade hon varit stolt”

Stellan Skarsgård: ”Jag led av sådan kameraskräck att jag inte kunde jobba”