Artikeln i korthet
● Oljepriset stiger – men investeringarna flyttar mot el och ren energi.
● Två tredjedelar av världens energiinvesteringar går nu till förnybart, kärnkraft och elnät.
● Europas energisystem blir mindre beroende av olja och gas.
Oron kring transporterna genom Hormuzsundet pressar upp priserna på världsmarknaden. För hushåll, företag och stater blir notan en påminnelse om hur sårbara energisystem byggda kring fossila råvaror är. EU kan varken uppnå säkerhet eller oberoende, så länge som världens energiförsörjning bestäms av stabilitet i oljeländer som Iran, Ryssland och Venezuela.
I EU:s energiplan REPowerEU från 2022 slår unionen fast att beroendet av importerad fossil energi ska minska kraftigt. Planen motiveras inte längre enbart av klimatpolitiken utan allt mer av säkerhets- och försvarsdoktriner.
– Energisäkerhet och klimatpolitik går i dag i samma riktning, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när strategin presenterades.
Samtidigt driver EU:s klimatpaket ”Fit for 55” fram en snabbare elektrifiering av transporter, industri och uppvärmning. När olje- och gaspriser svänger kraftigt stärks kalkylen för energikällor där kostnaden i huvudsak bestäms när anläggningen byggs.
Det gäller stora delar av elproduktionen. För vindkraft, solkraft och kärnkraft ligger merparten av kostnaden i själva investeringen. När anläggningen väl är byggd påverkas produktionskostnaden betydligt mindre av priset på bränsle.
Utvecklingen syns tydligt i de globala investeringarna. IEA bedömer i sin rapport World Energy Investment att omkring två tredjedelar av världens energiinvesteringar nu går till ren energi, ett brett område som omfattar förnybara energikällor, kärnkraft, elnät, batterilagring, elektrifiering och energieffektivisering.
Även utbyggnaden av ny elproduktion förändras snabbt. Financial Times rapporterar, med hänvisning till internationell energistatistik, att förnybar energi stod för drygt 90 procent av den globala ökningen av installerad elkapacitet under 2024.
Den europeiska tankesmedjan Bruegel har i flera analyser pekat på samma utveckling. I en genomgång av Europas energitransition skriver energianalytikern Ben McWilliams att en central förändring är att ny energiförsörjning i allt större utsträckning byggs som elproduktion snarare än som fossil utvinning.
Ett energisystem med mer elproduktion kräver samtidigt andra investeringar. Därför byggs nu också elnät, energilagring och planerbar elproduktion ut i många länder.
Energiekonomen Lion Hirth vid Hertie School i Berlin beskriver i flera studier av Europas elmarknad hur framtidens elsystem väntas byggas kring en kombination av tekniker: stora mängder vind- och solkraft, stabil produktion från exempelvis vattenkraft eller kärnkraft samt olika former av flexibilitet och lagring.
Just lagring spelar en växande roll. IEA konstaterar i rapporten ”Batterier och säkra energiomställningar” att batterilagring byggs ut snabbt och bidrar till att stabilisera elsystem där andelen väderberoende produktion ökar.
Samtidigt lyfter organisationen fram kärnkraften som ett möjligt komplement i ett elsystem med låga utsläpp. I rapporten ”Kärnkraft och säkra energiomställningar” skriver IEA att kärnkraft kan bidra med planerbar elproduktion som kompletterar vind- och solkraft.
Parallellt väntas efterfrågan på elektricitet stiga kraftigt när fler delar av ekonomin elektrifieras. Elbilar, värmepumpar och elektrifierad tung industri innebär att energianvändning i större utsträckning flyttas från olja och gas till el.
Bruegel har i flera analyser pekat på att Europas energiomställning innebär mindre beroende av importerade fossila bränslen och därmed mindre sårbarhet för geopolitiska energichocker.
Fakta.Så förändras energiinvesteringarna
• Omkring två tredjedelar av världens energiinvesteringar går nu till så kallad ren energi, enligt Internationella energiorganet (IEA). Begreppet omfattar förnybar energi, kärnkraft, elnät, batterilagring, elektrifiering och energieffektivisering.
• Förnybar energi stod för drygt 90 procent av den globala ökningen av ny installerad elkapacitet 2024, enligt uppgifter sammanställda av Financial Times.
• Elektrifiering av transporter, industri och uppvärmning kommer att öka efterfrågan på el kraftigt i Europa de kommande decennierna.
• Sverige har elöverskott på årsbasis, men inte där elen behövs mest. Flaskhalsar mellan norr och söder och mycket låga priser i norr gör nya investeringar svårare att räkna hem trots fortsatt nettoexport.
Källa: FT, IEA.
Läs mer:
Expert: Därför vill ingen av krigets parter stänga Hormuzsundet
Så slår Irankriget mot plånboken: Dyrare att tanka bilen
Rekordökning av förnybar energi i världen
