”Mamma!”
En spröd barnröst ekar mellan speglarna i hallen till Sven-Harrys konstmuseum.
Tio sekunders tystnad.
”Pappa?”
Upplevelsen är kroppslig, som oinvigd till föräldraskapet känner jag hur ordet skulle ligga i strupen.
– Det kan ju upplevas tjatigt men så är det ju ofta med barn, säger Marianne Lindberg De Geer, upphovskvinnan till ljudverket, när dörrarna till utställningen till slut öppnar.
Hon bär kraftiga gula glasögonbågar och en väldigt mjuk ulltröja omfamnar halsen, som är hes efter en operation.
– Jag har fyra barn och har märkt att de här två orden innehåller ett eget litet språk.
– Det räcker med: ”Mammaaa.” Då fattar man: nu är hon sur, vad är det nu då? Eller ”Mammaa?” – aha, nu behöver hon 150 spänn, säger Lindberg De Geer.
Bredvid henne står museichef Dragana Kusoffsky Maksimović, initiativtagare till utställningen.
– När vi installerade detta ringde förbipasserande till polisen – de trodde att ett barn hade gått vilse. När de sedan fick veta att det var konst sa de: ”Konst, det kan ni göra på Söder.”
Det första som möter besökaren, när man lämnat barnropen efter sig, är en fondvägg prydd med ett brokigt collage. Konstnären bakom verket, Kayo Mpoyi, står framför det och justerar bilderna med hjälp av klädnypor.
– Min mamma var noga med att dokumentera livet genom fotografi. Så jag har nu försökt att själv avbilda minnen ur hennes fotoalbum med krita. Det har varit ett sätt att avkoda mitt ursprung.
I mitten av väggen visar Kayo Mpoyi en scen ur hennes farfars arbete med en Svensk-Tshilubansk ordbok för Svenska Akademien. Bilden från residenset i Paris har vävts samman med minnen av farmodern, gestaltad som en färgglad men kontursvag kropp i rummet.
Ovanför en halvnaken kvinna på en katthylla dinglar barnvagnar i blå plastrep. Längs väggarna står familjer avbildade i olika konstellationer, några av familjeklustren är moderna i sin sammansättning, andra är mer traditionella. De äldsta verken är från sent 1700-tal, och samtliga är skapade av svenska konstnärer.
– På den tiden hade man ännu mindre valmöjligheter kring vilka man får som familj, säger Marianne Lindberg De Geer.
Dragana Kusoffsky Maksimović drar sig till minnes när hon förklarade idén till utställningen för Sven-Harry Karlsson, museets grundare som gick ur tiden den 12 januari i år.
– Sven-Harry var både en mentor och en fadersfigur. När jag berättade namnet på utställningen för honom, ”Familjen på gott och ont”, skrattade han hjärtligt, säger Kusoffsky Maksimović.
– Han talade under sin livstid öppet om sin otrygga uppväxt. Men det var genom detta han fann konsten, som en tröst, fortsätter hon.
– Jag önskar att han levde, konstaterar Marianne Lindberg De Geer bestämt.
Två halva barn sitter och håller hand; installationen heter ”Untitled” och är döpt och skapad av konstnären Anders Krisár.
– Det separerar rummet i flera bitar, tycker Lindberg De Geer.
En installation av samma konstnär hänger i ett hörn och föreställer Anders Krisárs mor i en uppvärmd bronsmask. Bredvid henne – avbildad i vax – hänger hans eget ansikte. Sakta gör värmen så att det mjuka anletet i självporträttet smälter, och sträcker sig mot modersgestalten.
– Han hade en komplicerad relation till sin mor, förklarar Kusoffsky Maksimović.
– Det är inte ett litet jobb att vara förälder inser man, säger Marianne Lindberg De Geer och skrattar hest.
Vi ser en film av Marianne Lindberg De Geer. En sommarsol slår mot tallarna kring en stenstrand intill insjön Tjeggelvas i norra Lappland. Hennes man, Carl-Johan De Geer, läser högt ur en polisrapport om den fyraårige Michael, som långsamt mördades av sin styvfar sent i juni 1990.
– Mannen som skrev domen tackade för att jag uppmärksammade det, och sa att det var den ruskigaste men samtidigt mest välskrivna dom han någonsin skrivit, säger Marianne Lindberg De Geer.
På det grusbeklädda taket står hennes ”Ode till en familj”. Med start året 1938 är åldern för hennes familjemedlemmar inristade på ett stort svart stenblock. Med en frekvens på tio år i taget rusar de så tillsammans genom tiden.
– Jag hoppas att besökare ska kunna spegla sig i konsten, känna gemenskap med konstnärerna, och få en känsla av hur djupt präglade de också har varit av sina familjer, säger Dragana Kusoffsky Maksimović.
– Vare sig man vill det eller inte, fyller Marianne Lindberg De Geer i.
Nu hör vi det igen.
”Mamma!”
”Maammaa…”
”Pappaa?”
Fakta ”Familjen – på gott och ont”
Vad: Utställning med 81 verk av 49 konstnärer som utforskar familjen och hur den formar oss. De äldsta verken är från 1700-talet, de nyaste från i dag. Bland konstnärerna som visas finns Carl Larsson, Lena Cronqvist, Marianne Lindberg De Geer, Kayo Mpoyi, Siri Derkert, Ikram Abdulkadir, Marie-Louise Ekman, Anders Krisár och Bror Hjorth.
Var: Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm.
När: Den 27 mars till den 13 september 2026.















