Färgerna syns överallt. På husfasader, flaggor och väggmålningar i Oak Lawn, som är hjärtat i Dallas gaykvarter. Även trappstegen till en kyrka har målats med regnbågsfärger, vilket rörde upp heta känslor i konservativa kretsar i vintras.
Men på bilvägen syns de inte längre. Där har färgerna tagits bort och målats över bara någon dag tidigare.
Tony Vedda, som var en av initiativtagarna när övergångsställena målades, visar på sin mobil hur de såg ut.
– Vi kom hit på måndag morgon på väg till jobbet och såg då att det var vägarbetare här. Jag trodde att de skulle ta bort ett övergångsställe, men de tog bort alla tio på samma dag, säger han.
Han flyttade till Dallas från San Francisco 1996 tillsammans med sin man och är ordförande för hbtq-handelskammaren i norra Texas.
Historien om gångpassagerna i Dallas började år 2019. En tidigare ledamot i stadsfullmäktige kläckte idén för Tony Vedda och några affärsmän, och gruppen började samla in pengar.
Till slut hade de över 128 000 dollar som de skänkte till staden. I gengäld fick de tio regnbågsövergångsställen.
– De var fantastiska. De var på längden. Men det fanns ett problem, berättar Tony Vedda.
De installerades inte ordentligt och tappade snart sin färg. Det blev en lång process för att ta fram nya, mer hållbara gångpassager. Gaycommunityt samlade in pengar igen och sommaren 2025 fick de nya.
Samtidigt som gatorna i Oak Lawn målades om gick USA:s transportminister Sean Duffy ut med ett påbud: dekorativa övergångsställen ska inte längre tillåtas och måste tas bort.
Det gällde inte bara gator med pridefärger utan även sådana med ”Black lives matter”-motiv och andra budskap.
Anledningarna var två: Vita huset ansåg att de var för politiska och en trafikfara.
Det sistnämnda motsägs av studier som visar att sådana gator snarare är säkrare, eftersom bilförare blir mer uppmärksamma när gångpassager sticker ut.
Under hösten togs flera prideövergångsställen bort från gator i Florida, bland annat i gaykvarteren i Miami Beach och i Orlando, där en gångpassage uppförts till minne av de som dödades i en nattklubbsskjutning år 2016.
I Texas har flera städer tagit samma beslut. Delstaten är republikansk och har en stridbar guvernör i Greg Abbott, men många av storstäderna är demokratiskt styrda. De har behövt ta bort färgerna eftersom de annars inte får finansiering av delstaten.
– Dallas har alltid varit en blå prick i ett rött hav, vilket gör vår guvernör arg. Staden har hjälpt oss mycket men dess händer är bakbundna, säger Tony Vedda.
Han var med om aidskrisen på 1980-talet och minns hur vänner och bekanta blev sjuka. I jämförelse med det är frågan om övergångsställena ingen stor sak. Ändå tycker han att de fyller en viktig funktion.
– Det som oroar mig mest är att folk säger att de inte känner sig lika säkra längre. Övergångsställena gjorde att folk kände sig välkomnade och trygga i kvarteret.
Sedan Donald Trump blev president för andra gången har han tagit en rad beslut som påverkat hbtq-samhället i landet.
Framför allt är besluten riktade mot transpersoner – landet erkänner bara två kön numera – men lagstiftning mot diskriminering på grund av sexuell läggning har också rivits upp.
– Det enda jag kan säga om året som gått är att vi måste få folk i det här landet att rösta, inte minst i Texas. Om alla i Texas gör det får vi en helt annan regering, säger Tony Vedda.
Övergångsställena är nu ”ett avslutat kapitel”, säger han. Det finns ingen möjlighet att få tillbaka dem, även om en aktivist gjorde ett försök natten efter att de togs bort.
Mannen stoppades av polis medan han försökte göra bilvägen färgglad igen.
Det är inte en metod som Tony Vedda uppmuntrar. Däremot berättar han att färgburkarna som en gång användes för att måla vägen ligger kvar i ett förråd.
– Vi funderar över vad vi kan göra på trottoarer och väggar i stället. Vi tänker göra saker som guvernören inte kan stoppa och som kommer påminna folk om att gaycommunityt lever i allra högsta grad.
Fakta.Hbtq-rörelsen i USA
● Förkortningen hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Rörelsen fick sin moderna form i USA under 1960- och 70-talen.
● Stonewallupproret 1969 brukar ses som en startpunkt, då gäster på en gaybar i New York gjorde motstånd mot polisrazzior.
● Händelsen blev en symbol för hbtq-samhällets kamp för lika rättigheter och året efter, 1970, hölls föregångaren till den första Prideparaden.
● I dag används ibland förkortningen hbtq+, för att för att inkludera fler identiteter.
