Vårbudgeten: Kriget i Mellanöstern kan få stora effekter

Oron i Mellanöstern ligger just nu som en våt filt över svensk ekonomi och gör att regeringen måste tona ner förväntningarna om en snabb återhämtning. Tillväxtsiffrorna har återigen fått skrivas ner och hushållen håller fortfarande hårt i plånboken.

När finansminister Elisabeth Svantesson på måndagen presenterade regeringens vårbudget inledde hon därför med ett önskemål:

– Jag önskar att amerikansk politik var lite mer som den stora älgvandringen.

Hur trött är du på Donald Trump?

– Jag kan lugnt säga att jag är väldigt trött på en del av hans politik. Det som sker nu påverkar väldigt många människor och vår ekonomi. Den här oförutsägbarheten är skadlig, säger Elisabeth Svantesson.

Enligt finansministern går det ännu så länge inte att säga vilka de långsiktiga konsekvenserna av kriget i Mellanöstern blir.

– Det är svårt att sätta en procentsats på det eftersom oförutsägbarhet präglar väldigt mycket av det som nu händer runt Donald Trump. Oförutsägbarhet är svår att förutse. Men blir det värre så kommer såklart svensk ekonomi och andra länders ekonomi att påverkas.

Elisabeth Svantesson framhåller att Sverige genom sin låga statsskuld har möjlighet att möte även ett värre scenario än det vi ser i dag.

– Vi är bättre rustade i och med att vi inte är så beroende av olja och gas som väldigt många andra länder, och vi har låg statsskuld vilket gör att vi har handlingsutrymme.

Vårbudgeten, som är ett komplement till den betydligt mer omfattande höstpropositionen, innehåller olika budgetposter för sammanlagt knappt åtta miljarder kronor. Regeringen har valt att lägga större delen av pengarna på direkta stöd till bil- och villaägare.

Skatten på bensin och diesel sänks med 1 krona respektive 40 öre per liter under perioden 1 maj till 30 september, det vill säga strax efter valdagen. Samtidigt införs ett tillfälligt el- och gasstöd som kan ge en villaägare cirka 1 500 kronor och som planeras att betalas ut i mitten av juni. Åtgärderna kommer att tas i en extra ändringsbudget.

Enligt Svantesson är skattesänkningen på bränsle en tillfällig åtgärd och inte en ”allmän rabatt”.

– Skulle läget förvärras får vi återkomma med ytterligare åtgärder, säger hon och pekar på att regeringen skickat in en ansökan till EU-kommissionen för att kunna frångå EU:s minimikrav för beskattning av bränsle.

Enligt regeringens prognoser kommer arbetslösheten att fortsätta att vara hög även det här året. Trots det minskar anslagen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder i vårbudgeten med 100 miljoner kronor.

– Vi vet att de här pengarna inte kommer att används. Annars hade vi inte tagit bort dem. Vi flyttar helt enkelt pengar från olika konton. Vi har upptäckt under årens lopp att ibland skickar Arbetsförmedlingen tillbaka pengar.

Är det inte ett misslyckande att man inte kan använda det man får tilldelat?

– Det kan man absolut tycka. Men vi ser nu till att de kommer att kunna användas, eftersom vi till exempel satsar på sommarjobb för unga. Så det är en klok flytt av pengar helt enkelt.

Ett återkommande utmaning under mandatperioden har varit att få igång den privata konsumtionen. I höstbudgeten föreslog regeringen flera åtgärder för att medborgarna skulle få mer kvar i plånboken, bland annat sänkta inkomstskatter och tillfälligt sänkt matmoms. Pengarna till de här åtgärderna lånades upp, vilket bidrar till att Sveriges statsfinanser kommer att gå med rejält underskott i år.

– Jag känner mig trygg i att den budget jag lade i höstas var väl avvägd i det läge vi då befann oss i. Vi vill att människor ska köpa varor och tjänster av våra företag. Det handlar om att få fart på ekonomin, säger Elisabeth Svantesson.