Efter Donald Trumps tillträde som USA:s president har forskningsanslag kapats, den politiska pressen ökat och oron för den akademiska friheten vuxit. Allt fler forskare lämnar nu amerikanska universitet – eller funderar på att göra det.
Samtidigt pågår en rekryteringsoffensiv i Europa. Vid Lunds universitet började jakten på internationella toppforskare redan förra sommaren – och intresset blev större än väntat.
Över 1 300 sökte de 25 utlysta tjänsterna, som senare utökades till 45.
– Det var ett otroligt gensvar, och det enskilt största avreselandet var USA, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.
Söktrycket gjorde honom förvånad – särskilt hur intresset fördelade sig mellan olika forskningsområden.
– Vi hade förväntat oss forskare inom samhällsvetenskapen, där många av de ibland kontroversiella ämnena finns. Men i stället är det framför allt inom områdena medicin, naturvetenskap och humaniora som intresset från våra kollegor i USA har ökat, säger han.
Under våren har flera av forskarna börjat sina nya tjänster. Nu ska Lunds universitet rekrytera ytterligare 14 internationella toppforskare, bland annat inom hållbarhet.
– Det handlar framför allt om biträdande universitetslektorer – yngre ”up and coming”-forskare. Går allting rimligt väl blir man befordrad till lektor sedan, säger Erik Renström.
Enligt honom är unga forskare den grupp som universitetet har bäst möjlighet att konkurrera om – inte minst tack vare det svenska systemet med gemensamma försäkringar och föräldraledighet.
– När forskare hunnit etablera sig och bilda familjer är löneläget i allmänhet ett problem för oss, säger han.
En av forskarna som snart ska påbörja en tjänst vid Lunds universitet är Lukas J Meier, som i dag arbetar vid anrika Harvard. Han är inriktad på AI inom praktisk filosofi och forskar bland annat om etiska frågor kring att implantera datachip i hjärnan.
– Lund kunde erbjuda en betydande mängd forskning, vilket lockade, säger han.
Donald Trump har vid upprepade tillfällen kritiserat Harvard för att driva en elitistisk och vänstervriden agenda, vilket lett till rättsliga tvister och hot om indragna statliga bidrag.
– Harvard har gjort stort motstånd men har också de finansiella musklerna som krävs för det – det gäller inte alla universitet, säger Lukas J Meier.
För vissa lärosäten har utvecklingen varit mer kännbar, och i flera fall har forskningsanslag dragits in av politiska skäl.
– Det är mycket allvarligt för de forskare som drabbas. Jag tycker att det är en situation som är ohållbar för vetenskapen. Regeringar bör inte lägga sig i forskning på det sättet.
På frågan om flytten till Sverige påverkas av läget i USA svarar Lukas J Meier att det delvis spelar in, men att det inte är avgörande.
– Jag har själv inte drabbats, men känner kollegor som gjort det. För vissa är det den främsta anledningen till att man nu lämnar.
Tror du att fler forskare i USA kommer att följa trenden och flytta till Europa?
– Säkert en del. Men jag kan tänka mig att vi överskattar fenomenet. De amerikanska elituniversiteten kan till exempel erbjuda resurser som många europeiska lärosäten inte kan matcha.
Erik Renström pekar på att USA historiskt haft en stark dragningskraft för forskare från hela världen – men att osäkerheten kan leda till förändrade flyttmönster.
– När det råder osäkerhet får det konsekvenser. Så när vi nu rekryterar fler unga forskare kan det bli att sökande från andra delar av världen dominerar något mer.
Han tycker det är positivt att fler välrenommerade forskare söker sig till Lund, men hoppas att situationen i USA stabiliseras.
– Det går trots allt inte att överskatta vad USA har betytt inom många forskningsområden, inte minst inom det som vi nu kallar life science.
Lunds universitet står, enligt Erik Renström, för klassiska akademiska värden – en global konkurrensfördel. Samtidigt ser han en utveckling där akademisk frihet inte längre kan tas för given och där högre utbildning ifrågasätts, även i Sverige.
– I diskussioner om vilka utbildningar vi ska ha blir det till exempel lätt att den drivs av tankar och känslor istället för fakta. Det är oroväckande.
Läs mer: Nästan all hennes forskning bygger på orden Trump vill förbjuda
Fakta:Forskarkrisen i USA
Massflykt: Tidskriften Nature rapporterar att ansökningar till utlandstjänster bland amerikanska forskare ökade med 32 procent i början av 2025, jämfört med samma period året före. 75 procent av forskarna uppgav att de överväger att lämna landet på grund av politisk oro och osäker finansiering.
Nobel-avhopp: Nobelpristagarna Esther Duflo och Abhijit Banerjee lämnar elituniversitetet MIT för Zürich i juli 2026. De har offentligt kritiserat angrepp på vetenskapens frihet i USA.
Miljardstopp: Efter Trumps tillträde har federala anslag frysts, vilket stoppat många forskningsprojekt vid de statliga forskningsråden NIH och NSF. Bland annat drabbas forskning om cancer och folkhälsa.
EU-offensiv: Genom miljardsatsningen ”Choose Europe” rekryterar EU-länderna nu aktivt de forskare som förlorat sin finansiering i USA.
