I maj 2023 kom uppgifter om att britterna gjort en första leverans av Storm Shadow-robotar till Ukraina. Kryssningsroboten med lång räckvidd var då unik i Kievs vapenarsenal och de användes i uppmärksammade attacker mot ryska krigsskepp vid den ockuperade Krimhalvön under samma höst.
Inför leveransen var det heta debatter både i Europa och i USA om Natoländer skulle skicka vapen med räckvidd att angripa ryskt territorium. Men det tabut försvann efter Londons beslut, ett halvår senare skickade även Washington långdistansvapen till Ukraina i form av ATACMS-robotar.
Sedan dess har fler Storm Shadow-robotar levererats och de har använts i en lång rad attacker från Ukraina. I slutet av maj angreps ryska militärmål med roboten två dagar i sträck, först i Sevastopol på Krim och sedan i ockuperade Luhanskregionen.
Storm Shadow, eller SCALP som den också kallas, är utvecklad i ett fransktbrittiskt samarbete. Den har en räckvidd på 250 kilometer och kan tränga genom bunkrar och ammunitionsförråd. Nu förhandlar Ukraina med Frankrike om en licens för att dra igång egen tillverkning, meddelar försvarsminister Mychajlo Fedorov.
Han säger att president Zelenskyj haft ”bra samtal” med den franske ledaren Macron om licensen och att diskussionerna nu kommer fortsätta med tillverkaren. Han konstaterar samtidigt att produktionen är omgärdad av mycket byråkrati.
– Sedan Ukraina frigjorde sig från Sovjetunionen har man saknat den här typen av vapensystem. Inga kryssningsmissiler eller ballistiska missiler, de tog Ryssland hand om, säger major Roger Djupsjö, militär lärare på Försvarshögskolan.
Under kriget har Ukraina fått hitta på egna lösningar för att angripa Ryssland på djupet. Sjömålsroboten Neptun har byggts om till en kryssningsrobot och de senaste åren har man kunnat använda sig av egenutvecklade Flamingo, som utvecklats från en gammal sovjetisk robot.
Men högteknologiska Storm Shadow är något annat och det skulle innebära ett ökat hot mot Ryssland om Kiev får producera dem själva.
– Det skulle leda till att man kan öka antalet man sätter in. Sedan tror jag även att det så småningom skulle ske en utveckling av missilerna i Ukraina, säger Roger Djupsjö.
Under kriget har Ukrainas beroende av vapen från Europa och USA minskat. På flera områden är man numera helt självförsörjande. Enligt Roger Djupsjö fyller den ukrainska produktionen över hälften av behovet. Runt 60–70 procent, säger han.
– Artillerigranater kan man exempelvis numera tillverka själva i olika kaliber.
Han gör bedömningen att Ukraina har kapaciteten att också tillverka egna Storm Shadow-robotar om man får licensen, men att landet skulle behöva viss teknisk hjälp för att få igång produktionen.
Ukraina har tidigare även uttryckt en vilja att få tillverka USA-utvecklade Patriotsystem, det viktigaste luftvärnet för att skydda ukrainska städer från ryssarnas avancerade robotar. Just luftvärn är också det viktigaste stödet som Kiev behöver få leveranser av.
Även Ukrainas flygvapen förlitar sig på den västliga hjälpen. Exempelvis behöver man leveranser av reservdelar för att kunna hålla F16-planen i luften.
I Svarta havet får de obemannade marina drönarna en allt viktigare roll och på det området ligger Ukraina långt fram i utvecklingen. Men man använder sig också av fartyg från Väst, bland annat svenska Stridsbåt 90. För att hålla dessa i bruk behöver flottan importera komponenter.
Läs mer:
Luftvärnet förstärks i Moskva – oro för ballistiska robotar
Mustchefen: Stora mänskliga förluster för Ryssland
Soldater varnas: Skjut inte drönare med hagelgevär