De gröna ängarna som omger den jämtländska kommunen Krokom lyser i gult.
Elisabeth Lenstierna pekar mot backen bakom henne.
– Där har vi en enorm pulkabacke, med belysning och allt. Och utanför varje skola har kommunen ordnat med en spolad isrink, säger hon.
Det är två saker som gjort den 90 mil långa flytten från Västervik tillsammans med sönerna värd mödan. Förutom den utvecklande tjänsten som enhetschef på kommunen då.
I mars 2024 gick assistansföretaget där Elisabeth Lenstierna jobbade som kundansvarig chef i konkurs. Hon sökte nya uppdrag brett inom olika branscher – även sådana hon var uppenbart överkvalificerad för. Men det blev inget.
– Jag blev lite deppig, tappade självförtroendet och till slut ledsnade jag på att gå utan arbete.
Hon utökade sin sökning till hela Sverige – och fastnade för jobbannonsen från Krokom. Men så skulle hon övertyga de närmaste.
– Vännerna tyckte jag var galen och barnen sa tvärt nej, men när jag beskrev var i landet vi skulle bo och att vi bara skulle få åtta mil till Åre och riktig vinter blev de positiva.
Arbetslösheten delar Sverige. I Skåne är den hög, i Jämtland låg – strax över fyra procent.
Under 60- och 70-talen lockade industrierna en arbetssökande norrländsk befolkning söderut. I dag är situationen den motsatta. Men nu är det ovanligt att folk flyttar, enligt Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet.
– Det vi har sett i studier när vi tittat på företagsnedläggningar är att det är väldigt få som lämnar den regionen där man blev av med jobbet. Just på grund av att andra sociala kontakter blir så viktiga om man är arbetslös. Då blir vännerna och känslan av ett hem viktigare, säger han.
Förr var det mannens karriär som styrde bostadsplats. I dag måste många ta hänsyn till både partnerns jobb och barnens skolgång.
Samtidigt som arbetslösheten i Sverige är hög jämfört med andra EU-länder, är sysselsättningsgraden hög.
I många år har debatten om sysselsättningen i Sverige handlat om utanförskapet – och utrikesfödda, särskilt personer födda utanför Europa, som inte tagit sig in på arbetsmarknaden.
Arbetslösheten är mycket högre i den gruppen än bland inrikesfödda. Men trenden har vänt och de utrikesfödda kommer även allt snabbare ut på arbetsmarknaden, enligt Finanspolitiska rådets senaste analys.
– Jämtland följer rikstrenden nedåt men snabbare och brantare, säger Ola Kereby, Arbetsförmedlingschef i Jämtland.
Att det är färre arbetssökande per jobb och att arbetstillfällena i länet ökat i både privat och offentlig sektor är del av förklaringen.
Genom samarbeten med kommunen samt sociala företag och nätverk lyckades man hitta nyanlända under flyktingströmmen 2015 som exempelvis var skickliga kockar.
– Vi har under många år samarbetat med företag som valt det här dels av nöd för att de har svårt att hitta personal i en lågarbetslöshetsmiljö, men ofta är det också en genuin vilja från företaget att bidra, säger Ola Kereby.
Industrin i Jämtland blomstrar, mycket tack vare försvarsindustrin, som i dag går på högvarv. Woolpower syr fortfarande kläder i Sverige. Sökandet efter sömmerskor har lett till att företaget tvingats tänka kreativt för att locka kompetens till Östersund.
Ahmed Zia, 26, är en av dem som Woolpower lockat från Stockholm. Han pekar på högarna med tröjdelar i militärgrönt som är staplade på arbetsstationen.
– Det där är bodyn, ärmarna och här kragen.
De nordiska försvarsmakterna är beställare.
Han kom till Sverige 2015 men har bara haft ströjobb i Stockholm. Nu ville han ha en fast anställning att visa upp för Migrationsverket.
– Jag talade om för mitt nätverk i Stockholm att jag var villig att flytta för en fast anställning. De visste om att jag kunde sy så jag fick hjälp med att komma i kontakt med Woolpower.
Ahmed lämnade kärleken och flyttade till Östersund 2022 utan att känna någon där.
Woolpower stod redo att hjälpa honom att hitta lägenhet eftersom det råder bostadsbrist i hela Jämtland.
Hans kollega Klara Bennfors, 25, hade gått en sömnadsutbildning på gymnasiet i Södertälje och ville jobba som sömmerska.
– Det var i Östersund som sömmerskejobben fanns och jag är ung och har ingenting som binder mig till Eskilstuna så jag tyckte det lät spännande att prova nytt, säger hon.
Likt under den stora flyktingströmmen från 2015, kom många sömnadskunniga till Sverige efter Rysslands invasion av Ukraina. För att hitta dem åkte Woolpower till en jobbmässa i Stockholm med symaskiner och lät besökare provsy.
Knappt 10 minuters bilväg från Woolpower ligger Lindevalls industri. Under pandemin tillverkade företaget skyddsvisir och förkläden till vården. Vd:n Göran Svensk fördubblade antalet anställda och många nyanlända och ungdomar fick sina första jobb här.
– Det var tack vare invandringen vi hittade kompetens, säger han.
För att svensk sömnadsindustri ska vara konkurrenskraftig med länder som Turkiet är de allt högre lönekraven på migrantarbetare en omöjlighet.
Det ledde till att flera företag med behov av sömnadskompetens, däribland Lindevalls, gick ihop med Östersunds kommun och Nordiska textilakademin för att tillsammans ta fram en ettårig industrisömnadsutbildning med sömnadssvenska i kursplanen.
Göran Svensk lyfter Arbetsförmedlingens introduktionsjobb som en lyckad insats. Arbetsgivare får en ersättning för att anställa långtidsarbetslösa eller nyanlända.
– Det är så många som har kommit till oss för sitt första jobb och inte pratat någon svenska. Vi har fått hjälp av Arbetsförmedlingen, dels att hitta dem med den här kompetensen, och med ett bidrag under två eller fyra år. Sedan är de ju helt vanliga löntagare utan några bidrag hos mig.
Att så många utrikesfödda i Jämtland ändå går arbetslösa beror bland annat på att många i gruppen saknar körkort.
Östersunds kommun har under lång tid arbetat för att locka inflyttare. De vikande födelsetalen i kombination med en allt äldre befolkning rimmar dåligt med det stora behovet av arbetskraft.
Karin Henriksson, är marknadsutvecklare och jobbar med att få fler att flytta till Östersund. Hon pekar på kommunens statistik som visar att över 25 procent av deras arbetskraft kommer att gå i pension under de närmaste tio åren.
– Det är jätteallvarligt. Siffrorna går inte ihop. Vi behöver kompetens i den arbetsföra åldern och underlaget är otillräckligt, säger hon.
Det är med näringslivet i fokus som kommunen jobbar.
– Det är mest YH-utbildade eller de med gymnasiekompetens som vi behöver. Men självklart är det även specialistkompetenser som ingenjörer och inom IT vi söker.
Exempelvis kan kommunen stötta Kriminalvården i arbetet med att rekrytera personal till det nya fängelset.
Just nu planerar Elisabeth Lenstierna för en framtid i Krokom. I vintras tog hon skoterkörkort.
– Jag har funderat lite på om jag till vintern ska köpa en skoter och hänga med något gäng, eller ge mig ut med hunden i något organiserat sammanhang för att lära känna nya människor.
Fakta:Arbetslösheten i Sverige
Mellan första kvartalet 2025 och 2026 minskade antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen från i genomsnitt 377 000 till 359 000. Arbetslöshetsnivån minskade under samma period från 7,1 procent till 6,7
procent. Det är den lägsta nivån sedan sommaren 2024.
Sysselsättningsgraden i riket var 75,5 procent för kvartal 1 i år. Siffran för EU är 76,3 procent för december 2025.
Källa: Arbetsförmedlingen och SCB-BAS.
Fakta:Prognos för 2026 – 2027
Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen gör återkommande prognoser för arbetsmarknadens utveckling. Bägge myndigheternas analyser visar att under våren har återhämtningen på arbetsmarknaden bromsat in. Konjunkturinstitutet räknar med att det troligtvis dröjer till slutet av året och början av 2027 innan konjunkturåterhämtningen ger ett tydligt avtryck på sysselsättningstillväxten och arbetslösheten. Arbetsförmedlingen bedömer att återhämtningen väntas ta fart under senare delen av 2026 och 2027, och att det dröjer till senare halvan av 2027 innan antalet inskrivna arbetslösa är tillbaka till nivån före lågkonjunkturen.
