Trots att den unga kvinnan inte haft någon inkomst i Sverige de senaste åren lyckades hon helt på egen hand köpa ett hus i Malmös villaområden – en svåruppnåbar dröm för många. För att köpa villan för 5,5 miljoner kronor behövde hon låna över fyra miljoner av banken. Det fick hon, baserat på dokument som visade att hon hade en högavlönad programmerartjänst i Danmark. Men anställningsavtalet var falskt. I verkligheten var kvinnan, som tidigare jobbat som städare, arbetslös och levde enligt hennes egna uppgifter till polisen på sparpengar. Några programmeringskunskaper hade hon inte utan hennes enda utbildning var strökurser i skönhetsbehandlingar.
Hon är inte ensam. Ett tjugotal personer har åtalats under våren och sommaren, misstänkta för att ha lurat till sig banklån av två svenska banker. Till hösten inleds rättegångarna.
Köparnas förklaringar är likartade. När de nekats bolån har en okänd man vid namn Thomas eller Tommy plötsligt dykt upp och erbjudit hjälp. Någon säger sig ha kommit i kontakt med honom via gemensamma vänner, andra att de mött honom på ett kafé, en festival eller en kulturförening. En av köparna säger att Thomas ”frilansar” åt banker.
Någon Thomas finns inte, enligt åklagare Victoria Ingered. Vem låneförmedlaren är har polisen inte lyckats ta reda på. Men allt pekar mot att det är någon som erbjudit falska anställningskontrakt och lönespecifikationer mot betalning.
”Du måste säga att du kom i kontakt med en människa som sa han jobba på banken och att han kunde lösa lån du har gett dina uppgifter till honom”, skriver en anonym person till en av köparna när polisen kommit honom på spåren. Det framgår av en utredning. Men de telefonnummer som använts går inte att spåra eller är registrerade på målvakter.
Bland de åtalade finns lagerarbetare, en förskolekock och hotellpersonal. Men i lånehandlingarna har de sökande yrken som ekonomichef, programmerare, it-chef och arkitekt.
Victoria Ingered, åklagare i Malmö, har väckt åtal mot ett 15-tal bostadsköpare. Det finns dock fler som anlitat ”Thomas” – ytterligare en handfull personer i Västsverige, Örebro och på andra skånska orter har åtalats. Köparna består av en blandad skara.
– De flesta har arbete och en inkomst, men inte tillräckligt för att få lån på sina reella inkomster. Det är inget speciellt som sticker ut. Vi har verkligen försökt leta gemensamma nämnare på alla sätt men har inte kommit vidare.
En av bostadsköparna säger i förhör att han hade nekats bolån av sju-åtta banker när han mötte den tidigare helt okände ”Thomas”. De flesta säger i polisförhören att de fick hjälp gratis, men ingen har längre kvar några kontaktuppgifter till ”Thomas”. Ett par av köparna berättar att de betalat för tjänsten: mellan 50 000 och 70 000 kronor.
– Det är ingen som har varit särskilt villig att prata med oss. Jag tror inte att de misstänkta som vi har hört har berättat hur det verkligen ligger till, säger Victoria Ingered.
Närheten till Danmark och Norge har använts av bedragarna som i de skånska ärendena har skapat falska danska anställningshandlingar. I Västsverige har det i stället förekommit handlingar med påstådda norska arbetsgivare. Det har förmodligen bidragit till att ansökningarna i vissa fall gått igenom, tror Victoria Ingered. Det är i sig inget konstigt med att den som arbetar i ett grannland saknar svensk inkomst.
Men hon säger att vissa av handlingarna är synbart manipulerade och att bankerna hade kunnat göra mer för att förhindra den här sortens bedrägerier.
– Finns det uppgifter om inkomster utomlands så bör bankerna ändå ha ett ansvar att kontrollera dem lite närmare och inte bara godkänna handlingarna, säger hon.
Vissa av personerna har arbetat i Sverige under samma tidsperiod som de enligt handlingarna skulle haft en mer högavlönad anställning utomlands.
– Då borde man ju rimligtvis ställa sig frågan hur man kan arbeta både i Danmark och Sverige samtidigt, säger Victoria Ingered.
Trots att bolånefusket uppdagats har flera av de åtalade kunnat behålla bostäderna de köpt. Även en kvinna som redan dömts till villkorligt straff och böter på drygt 13 000 kronor, har haft kvar huset. Det ligger nu ute till försäljning för två miljoner mer än vad hon betalade.
Flera av de åtalades försvarsadvokater har argumenterat för att deras klienter skött sina betalningar och menat att banken inte lidit skada. Men Högsta domstolen slog nyligen fast i en dom att den risk banken utsatts för i och med förfalskningarna är tillräcklig för att det ska dömas som bedrägeri.
En av bankerna, SBAB, vill inte ställa upp på en intervju och skriver till DN att det beror på att de inte vill avslöja detaljer som skulle kunna användas av bedragare. Men i ett mejl skriver Madelene Brahn, chef för bankens avdelning anti financial crime, att de under en sexmånadersperiod har gjort mellan 20 och 30 polisanmälningar kopplade till härvan.
SBAB ser, likt polisen och Ekobrottsmyndigheten, en ökad professionalisering av den ekonomiska brottsligheten.
”Det visar sig bland annat genom att metoder för att begå bedrägerier och tvätta pengar genom det finansiella systemet utvecklas och förändras, så som nyttjandet av företag som brottsverktyg eller placeringar i fastigheter”, skriver Madelene Brahn.
Handelsbanken vill heller inte ställa upp på en intervju och hänvisar till att man inte uttalar sig om bankens brottsförebyggande arbete, enskilda ärenden eller pågående rättsprocesser.
Victoria Ingered beskriver bolånebluffarna som en ”systemhotande verksamhet”.
– Det kan haverera hela banksystemet om man lånar ut tillräckligt mycket pengar till folk som inte kan betala. Då drabbar det andra kunder också, som får betala en högre ränta för att kompensera för den risk som bankerna tar när de lånar ut pengar till icke-kreditvärdiga kunder.
Att ett stort antal kunder nu ställts inför rätta verkar inte stoppa den svarta bolåneförmedlingen.
– Vi har fått nya anmälningar ganska nyligen som ska utredas. Så det här är något som uppenbarligen fortfarande pågår, det är inte någonting som har upphört, säger hon.
En stor bolånehärva har tidigare nystats upp i Sverige. Den utredningen ledde statsåklagare Nils Råby på Ekobrottsmyndigheten. Då betalades lån på 400 miljoner ut och bedragarna drev verksamheten som ett företag. De gjorde till och med en egen kreditprövning av sina kunder enligt Nils Råby.
– Vi fick uppfattningen att den här låneförmedlingsverksamheten upplevde att de hade konkurrenter, som de uttryckte det. Jag fick känslan av att det här förekommer på annat håll också, säger han.
Han beskriver att bolånefusket kan innebära allt från att en enskild person friserar siffror för att kunna köpa en dyrare bostad än vad man egentligen har råd med.
– Sedan finns det de som ägnar sig åt annan allvarlig ekonomisk brottslighet och får ett lån som de kan betala av med brottspengar.
Just det ser han som en stor risk med falska bolån – att det kan bli ett verktyg för penningtvätt.
– Därför är det viktigt att bankerna har koll på var pengarna de får betalt med kommer från, säger Nils Råby.
De åtalade i de rättegångar som börjar i september och pågår under hösten nekar samtliga till brott. Flera hävdar att de inte känt till att det lämnats in falska handlingar i deras namn.
