Det är många bollar i luften som gäller när en person ska hjälpa en annan med ekonomin. Det är begrepp som framtidsfullmakt, vanlig fullmakt, bank-id och god man att hålla reda på.
– Det är bra att prata om de här frågorna när man är frisk och reda ut hur man vill ha det om man blir sjuk, råder Olivia Kanehorn, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå.
Byrån ger vägledning kring banker och får ofta frågor som rör personer som hjälper andra med ekonomi.
Sedan 2017 finns en lag om anhörigbehörighet. Den säger att man har rätt att hjälpa närstående med ekonomi om personen behöver hjälp på grund av sjukdom.
För anhörigbehörigheten kräver banker oftast att man kommer in på kontoret. Man behöver även ha med ett familjebevis från Skatteverket. Då går det inte att lösa ärenden på distans. För att kunna sköta en anhörigs ekonomi på distans krävs ett annat angreppssätt.
Så länge den som behöver hjälp kan använda sitt eget bank-id är det enkelt. Men det blir svårare när personen inte längre kan det. Exempelvis på grund av sjukdom. Det kan vara frestande att använda den behövandes bank-id och DN har fått flera vittnesmål om att personer gör så för att få vardagen att fungera. Men det är inte tillåtet och kan leda till att bank-id spärras.
En fullmakt är bra i de lägena. Det innebär att man ger en annan person rätt att sköta olika delar av ekonomin, som att hantera konton och betala räkningar. Men den gäller bara så länge fullmaktsgivaren har kontroll och exempelvis inte drabbats av demens.
Att tänka på då är att få med allt som kan bli aktuellt. Det kan vara vilka konton som omfattas och om man ska få handla med fonder på ett investeringssparkonto. Annars kommer banken inte att gå med på att göra saker som inte ingår i fullmakten.
Man bör också kontrollera med de banker som är aktuella om man måste använda deras egna fullmakter. Detsamma gäller för olika myndigheter.
– En fullmakt ska uppfylla formkrav, alltså dateras, vara underskriven och bevittnad, förklarar Olivia Kanehorn.
En risk med fullmakter är att man för över rättigheter till en annan person. En oärlig person kan flytta över pengar till sig själv.
En framtidsfullmakt är en annan variant. Då utser man en person som ska sköta ens ekonomi när man inte klarar det själv. Till exempel på grund av demens.
Även här gäller det att skriva det man tror sig behöva hjälp med. Här bör man kontrollera med aktuella banker om man behöver använda deras mall. Man kan ta hjälp av bank eller jurist när den skrivs. Här bör man även kolla vad som går att göra digitalt och vad som kräver besök på bankkontor.
Förutom banker kan även myndigheter behöva kontaktas. Mot Pensionsmyndigheten ska både fullmakter och framtidsfullmakter gälla så länge de är korrekta enligt formalia.
För Skatteverket ska också framtidsfullmakter gälla. En person kan också bli deklarationsombud och hjälpa en annan med deklarationen. Det görs på en speciell blankett och ombudet får tillgång till en e-tjänst. Flyttanmälan – som kan bli aktuell för äldre – kan göras på speciell blankett där det går att bifoga en kopia av framtidsfullmakten.
Om det är någon speciell myndighet som kan behöva kontaktas är det bra att undersöka i förväg vad som gäller.
Framtidsfullmakten gäller inte för vårdfrågor och 1177 kommer man bara åt med bank-id eller Freja +. Freja är ett alternativ till bank-id som går att använda för att logga in hos de flesta myndigheter. Dock gäller Freja inte mot banker.
God man är nästa steg när någon behöver hjälp med ekonomi och vardagliga sysslor. Det ansöker man om och det är överförmyndarnämnden och tingsrätten som hanterar beslut.
– Då är det lite mer myndighetskontroll. Men en närstående kan bli god man. Men det måste finnas ett behov för att det ska godkännas, säger Olivia Kanehorn.
En god man kan exempelvis betala räkningar och sköta inkomster. Men det är frivilligt och den som behöver hjälp kan säga nej.
Förvaltare är en annan lösning. Men den är inte frivillig och det är tingsrätten som utser en förvaltare. Det kan göras efter utredningar från exempelvis sociala myndigheter. Förvaltaren gör det som tingsrätten beslutat om, liknande som en god man. Men en förvaltare behöver inte huvudmannens samtycke för att göra saker.
Källor: Konsumenternas bank och finansbyrå, pensionärernas riksorganisation, PRO, Bankföreningen, Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Inera.
Reaktioner. Röster från läsare
Många läsare har hört av sig med synpunkter och berättelser om följder av den snabba digitaliseringen.
● ”Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas bank-id, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna.”
● ”Det är massor av instanser som kräver bank-id inte bara banken. Ska man nu ha en fullmakt till varje instans som kräver bank-id? För min frus del kan vi inte ens komma in i 1177, läsa journal och se medicinlistor.”
● ”Hemlösa är en annan grupp vars utanförskap blir större när man blir alltmer beroende av bankid. De flesta banker låter en inte öppna konto om man inte har en fast adress.”
● ”Har hört en och annan som släpat sina dementa föräldrar till banken för bevis.”
● ”Det går nästan inte att leva utan bank-id i dag. Försök till exempel att teckna ett nytt abonnemang till mobilen eller köpa fler tv-kanaler. Det går inte!”
● ”Det är orimligt att det saknas smidiga analoga alternativ och blir så svårhanterat att äldre riskerar att må dåligt av ekonomisk stress.”
● ”Vid ett gemensamt besök på banken ordnade de så att jag har tillgång till mammas konto. Det ordnades på studs. Så nu kan jag via min app och mitt bank-id betala och gå in på hennes konto och signera betalningar med mera.”
● ”Det måste till en samhällsdebatt om hur svårt det blivit att hjälpa anhöriga med bankaffärer. Även bankerna måste försöka hitta lösningar.”
Läs mer
Svårt för många äldre att använda bank-id
Flera bank-id-problem när dottern behöver hjälp
”Vi känner till problemen”