Tonårsutvisningar som splittrade familjer och tvingade integrerade ungdomar att lämna Sverige blev en av de mest känsloladdade valfrågorna. Riksdagen har beslutat om en så kallad ventil som ska göra det möjligt för fler att stanna. Den lagstiftningen trädde i kraft på torsdagen, den 1 oktober.
Men ventilen är för snäv enligt partierna på den rödgröna sidan, som anser att möjligheterna att få stanna måste vidgas.
Trots att själva regeringsförhandlingarna dem emellan går trögt agerar de nu i riksdagen för att få till en förändring. När riksdagen öppnade i måndags lämnade Miljöpartiet in sin motion. Vänsterpartiet lanserade ett så kallat utskottsinitiativ i onsdags och i nästa vecka kommer Centerpartiet med sitt förslag.
– Vi måste stoppa utvisningarna, men vi måste också skapa bättre vägar för att de som redan har utvisats i den här gruppen ska kunna återvända till Sverige, säger Niels Paarup-Petersen (C).
Hans parti vill därför att Migrationsverket inrättar särskilda återkomstcenter som kan bistå personer som har en stark och varaktig anknytning till Sverige.
– Dessa människor måste prioriteras så att de inte behöver stå i kö i 14 månader hos Migrationsverket, säger Paarup-Petersen.
Samuel Gonzalez Westling, Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen, menar att det är flera saker som gör att ribban för att få stanna är för hög i den gällande lagstiftningen. Han pekar bland annat på åldersgränsen 21 år och de höga inkomstkraven för arbetstillstånd.
– Det här är personer som har sin naturliga hemvist i Sverige. Deras föräldrar finns här, de har vuxit upp här, de har hela sina liv här, säger Gonzalez Westling.
Fram till att den nya ventilen trädde i kraft hade utvisningarna tillfälligt stoppats. Det betyder att stoppet upphörde från och med den 1 oktober.
– Den innebär att många ungdomar nu riskerar att utvisas, kanske redan innan jul, säger Annika Hirvonen (MP).
Socialdemokraterna är positiva till att låta socialförsäkringsutskottet bereda de nya förslagen om utvisningarna. Talespersonen Ida Karkiainen vill inte uttala sig närmare än så innan hon har sett detaljerna. Men hon betonar att partiet vill göra mer än vad Tidöregeringen har åstadkommit.
– Regeringens ventil kommer inte att räcka. Vi vill ha en lagstiftning som tydligt tar hänsyn till anknytningen till Sverige, säger Karkiainen.
Men även om det finns en majoritet i riksdagen för en ny lag är det inte säkert att det går att få igenom den så länge Sverige har en övergångsregering.
– Vi behöver lösa regeringsfrågan så att vi kan utreda och ändra den här lagstiftningen så snabbt som möjligt, säger Ida Karkiainen.
Från V, C och MP ser man gärna att den tidigare ventilen som fanns i lagen – att personer med särskilt ömmande omständigheter får stanna i Sverige – återinförs.
– Eftersom den lagstiftningen redan funnits tror vi att den skulle vara snabbast att få igenom i riksdagen. Då behövs inte samma omfattande arbete som behövs för en ny lag, säger Annika Hirvonen.
Till skillnad från de tre andra partierna tror inte S på att återinföra bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter. Ida Karkiainens bedömning är att det inte skulle hjälpa de berörda grupperna med tillräcklig precision.
Fakta.Tonårsutvisningar
Efter en het debatt pausade regeringen i mars i år de så kallade tonårsutvisningarna i väntan på ny lagstiftning.
Den trädde i kraft den 1 oktober.
De tillfälliga reglerna ger vissa unga vuxna utökade möjligheter att ansöka om arbetstillstånd eller tillstånd för studier på universitet eller högskola utan att först behöva lämna Sverige. Tillstånd som normalt ska sökas från hemlandet och vara klara innan man kommer till Sverige.
De tillfälliga reglerna gäller ansökningar som görs mellan 1 oktober 2026 och 31 december 2027.