Bara antalet alternativ är en utmaning: 75 partier, närmare 30 koalitioner och en handfull oberoende kandidater på valbar plats när väljarna ska säga sitt.
Det politiska klimatet i Bosnien-Hercegovina är djupt polariserat, och sakpolitiken har hamnat i skymundan av anklagelser om otillbörligt kampanjande, korruption och slöseri med allmänna medel.
– Det är på många sätt ett ödesval. Antingen fortsätter reformprocessen på väg mot EU-medlemskap, eller så går man mot ytterligare låsning där etnonationalismen är institutionaliserad, säger Johanna Mannergren, som är professor i statsvetenskap och internationella relationer vid Södertörns högskola och som har forskat om fredsprocesser bland annat på västra Balkan.
Hon hänvisar till Daytonavtalet, som markerade slutet på Bosnienkriget 1995. Avtalet var resultatet av en kompromiss och utgjorde grund för hela statsbildningen. Upplägget var avsett att minska friktionen mellan de etniska grupperna, genom en komplicerad maktdelning i politiska organ och myndigheter. Dessutom inrättades en så kallad hög representant utsedd av FN, för att likt en vakthund se till att systemet efterlevs.
Med tiden har slitningarna ökat. Daytonavtalet var aldrig avsett som en permanent lösning utan som ett avstamp, men någon reformprocess har aldrig tagit vid.
– Ibland talar man om en ”frusen konflikt” på västra Balkan, men jag föredrar att tala om en ”frusen fred”. Det står inget krig för dörren, men det har blivit svårt att gå vidare. Det kan låta märkligt, men precis det som en gång garanterade freden, omöjliggör en fördjupad fred, säger Johanna Mannergren.
De hållhakar som skapades för att säkerställa att politiker och partier med etnisk agenda inte missbrukar makten låser nu på samma gång fast betydelsen av etnicitet.
Hur valet i Bosnien-Hercegovina genomförs på söndag, och hur det går ses nu som ett test av landets politiska mognad, enligt analytiker på tankesmedjan International institute for strategic studies.
Men väljarnas förtroende är lågt för såväl politiker som för att valet går rätt till. Korruptionen är utbredd.
De senaste veckorna har hundratals fall av desinformation och otillbörlig påverkan anmälts, liksom brott mot landets regelverk för valkampanjer. OSSE:s valobservatörer har varnat för att en ny digitaliserad röstningsteknik har stora brister.
Många människor är politiskt deprimerade, säger Vladan Lausevic, skribent och social entreprenör. Han är uppvuxen i Bosnien och aktiv i den demokratiskt reforminriktade diasporan.
– Landet har haft en negativ utveckling under de senaste åren. Folk har tröttnat på politiker som marknadsför sig som ”den minst korrupta”. Väljarnas uppgivenhet kommer, tror jag, att påverka valdeltagandet.
Under de senaste åren har många också lämnat landet. På 20 år har Bosnien tappat nästan en fjärdedel av sin befolkning.
Inrikespolitiken påverkas även av den spända geopolitiska situationen. Det bidrar till att ställa Daytonavtalet och landets framtid på sin spets.
I slutet av maj avgick tysken Christian Schmidt plötsligt från posten som FN:s höge representant. Orsaken ska ha varit hård press från Vita huset. Att Washington alls brydde sig om Schmidt bottnade i ett infrastrukturprojekt, med ett förslag om att bygga en ny ledning – där gas importerad från USA skulle kunna ersätta rysk energi. Gasledningen skulle dras genom flera länder på västra Balkan och gagna flera länder i regionen.
Flera personer med koppling till president Donald Trump hade personliga intressen i det bolag som föreslogs stå för hela konstruktionen, enligt medieavslöjanden bland annat av The Guardian – inklusive familjemedlemmar till Trump och en bror till Trumps tidigare nationelle säkerhetsrådgivare Michael Flynn.
Christian Schmidt ansåg att projektet var orealistiskt och oseriöst.
Sedan Schmidt slutade är tjänsten som hög representant obesatt. Rollen går inte att utan vidare avskaffa, men det råder oenighet om dess framtid. USA anser att den bör skrotas, andra befarar att de etniska spänningarna skulle ges farligt stort spelrum utan FN:s överrock.
Att samtidshistoriska händelser är laddade i regionen var uppenbart senast när den krigsbrottsdömde generalen Ratko Mladic nyligen begravdes i grannlandet Serbien. Mladic har befunnits skyldig till tusentals människors död, men hyllades av många som en hjälte.
Valet och dess efterspel följs noga också av EU. Bosnien-Hercegovina beviljades kandidatstatus 2022, och de närmaste veckorna antas ge en signal om vart landet är på väg.
Fakta.Val i Bosnien-Hercegovina
● Federationen Bosnien-Hercegovina består av entiterna Bosnien-Hercegovina och Republika Srpska.
● Väljarna ska utse tre presidenter, som roterar i en åttamånaderscykel – en bosniak (som muslimska bosnier kallas), en bosnienserb och en bosnienkroat. Därutöver federationens parlament, de mindre parlamenten för federationens tio kantoner och för Republika Srpska, som dessutom har en egen, lokal president.
● Den trepartikoalition som bildade regering efter det förra valet sprack 2025, bland annat på grund av oenighet i synen på ett EU-närmande.
Fakta.Dayton-avtalet
● Daytonavtalet är det fredsavtal som markerade slutet på Bosnienkriget. Det utgjorde grunden för en ny konstitution och reglerar en rad frågor, som gränsdragningen mellan delarna i Bosnien-Hercegovina, förbud mot ny separatism och inrättandet av en Natostyrka. Varje entitet har vetorätt, vilket stabiliserat regionen, men också blockerat möjligheter till reformer.
● Rollen som hög representant består i att se till att den civila implementeringen av fredsavtalet följs. Första person på den posten var Carl Bildt.
Läs mer:
Krigsförbrytaren Mladic begravs – hyllas som en hjälte i Serbien