Först den glada nyheten: Sveriges elever läser och presterar bra i skolan. De fick lite högre betyg när de gick ut nian i våras jämfört med förra våren, till exempel i svenska.
Sedan över till den dåliga: Samma elever rasar till bottennoteringen när deras prestationer mäts på ett mer oberoende vis i den internationella Pisaundersökningen.
Så har det sett ut de senaste sju åren i såväl läsförståelse och matematik som naturvetenskap.
I den förra Pisamätningen 2022 misslyckades var fjärde 15-åring med att uppnå en grundläggande nivå i läsförståelse.
I dag är det nästan var tredje elev, 31 procent, som saknar grundläggande färdigheter i läsförståelse.
Det betyder att dagens femtonåringar saknar basala färdigheter för att fungera i ett framtida studie- och arbetsliv, enligt Pisamätningarna som görs av OECD.
När nyheten presenterades för några veckor sedan gick en chockvåg genom skolvärlden och svenska politiker började prata om en alarmerande läskris.
Men tittar man på svenska elevers betyg ser alltså bilden ljusare ut.
Frågan är hur allvarlig den svenska läskrisen egentligen är när betygen i svenska och svenska som andraspråk i stort sett legat oförändrade de senaste sju åren.
Också när DN kontrollerar betygsgenomsnitten på de nationella proven ligger även de jämnt och indikerar att det inte är någon läs- eller mattekris.
Regeringens betygsutredare Magnus Henrekson tycker att det är relevant att göra jämförelser mellan avgångsbetygen och Pisaresultaten.
– Det här visar att vi inte kan lita på betygen i den svenska skolan, säger Magnus Henrekson som också är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.
Är det här resultatet av det som kallas glädjebetyg?
– Ja, visst är det så.
Ett B för tre år sedan betyder inte samma sak som ett B i dag. Det är heller inte samma sak som B på en annan skola, enligt Magnus Henrekson.
Det finns många starka incitament i det svenska skolsystemet som driver upp betygen, menar han.
Ett är att skolledare och lärare har mycket att vinna på att undvika att ge elever betyget F som betyder icke-godkänt.
Om en elev riskerar att få F måste skolan till exempel sätta in särskilda insatser som kostar pengar.
– Det är en av alla anledningarna till att lärare hellre sätter det som kallas snäll–E (godkänt), säger Magnus Henrekson.
Det är också lättare att få bra betyg på skolor där det finns fler svaga elever.
Och om det är flera skolor i ett område eller på en ort, tenderar betygen att drivas upp av att de konkurrerar med varandra om elever.
– På en bra skola i en landsortsstad, som inte har någon konkurrent, är betygsättningen ofta snålare.
Ett sätt för en skola att attrahera fler elever är att visa upp ett högt betygsgenomsnitt eftersom betygen fungerar som konkurrensmedel.
Problemet är att det inte finns några tester som förankrar dem i objektiva kriterier. Till exempel skulle det kunna vara ett slutprov som rättas av utomstående examinatorer och inte, som i dag, av skolorna själva.
Skolverket håller på att analysera skillnaderna mellan betygen och resultaten i Pisa 2025 för att se vad de kan bero på.
Vem som helst kan ju förstå att kurvorna inte kan följa varandra helt. Men är det inte konstigt att de inte följer varandra alls?
– Det tycker vi också, och det är därför vi undersöker det. Men betygen och Pisa mäter inte samma saker, säger Pernilla Jonsson som är enhetschef för internationella studier som Pisa.
En skillnad jämfört med betygen är att Pisamätningen är specialkonstruerad för att kunna jämföras över tid.
– Betygen däremot kan inte jämföras mellan årskullarna fullt ut. Bland annat för att de nationella proven inte är konstruerade för jämförbarhet mellan år, säger Pernilla Jonsson.
En förklaring till att eleverna presterar så mycket sämre i Pisa skulle kunna vara deras motivation. Eftersom de vet att testerna inte är betygsgrundande kunde Skolverket 2018 och 2022 konstatera att eleverna inte ansträngde sig lika mycket på Pisatesterna som på de nationella proven.
– När de gjorde Pisa 2015 såg vi att de var ungefär lika motiverade. Kanske för att vi använde digitala prov som de tyckte var roliga, eller var det något annat i omvärlden som gjorde det, säger hon.
Om allt går som planerat kommer ett nytt betygssystem med en tiogradig skala att införas hösten 2028. Då ska nya nationella slutprov ersätta dagens nationella prov i nian.
De ska rättas av externa examinatorer och förhoppningen är att de ska fungera som mer objektiva ankare för mer rättvisa avgångsbetyg.
2031 kommer då de första niondeklassarna att gå ut med de nya betygen.