Det universella tidssystem som använts sedan 1972, där hundratals atomklockor håller tiden, är mer exakt än jordens rotation runt sin egen axel. Tempot på jordklotets rotation varierar och beror på en rad faktorer. I modern tid har den ofta snurrat någon tusendels sekund långsammare runt sin egen axel än de 24 timmar, eller 86 400 sekunder, som ett dygn består av enligt atomklockorna.
Det har lett till att man infört så kallade skottsekunder. Sedan 1960-talet har 37 stycken lagts till vid olika tillfällen för att parera skillnaderna, enligt Jan Johansson, föreståndare för svenska riksmätplatser på det svenska forskningstitutet Rise.
Men skottsekundernas tid kan snart vara förbi.
På det anrika slottet Versailles utanför Paris ska forskare under torsdagen rösta om det är dags att sluta använda skottsekunder. Det är på konferensen för mått och vikt (CGPM) som 69 medlemsländers delegationer samlas för att fatta beslutet. Om resolutionen röstas igenom träder den i kraft den 20 maj 2027.
Jan Johansson från Rise deltar i den svenska delegationen
– Det officiella svaret får vi på torsdag men alla europeiska länder och många mer är ju för det här förfarandet, säger han.
Om förslaget får bifall kommer det inte gå att lägga till skottsekunder förrän det skiljer en hel timme – 3 600 sekunder – mellan atomtidsskalan och jordens rotation.
– Det kommer att ta tusentals år om jorden roterar som den gör just nu, säger Jan Johansson.
På senare tid har jordens rotation accelererat och det har blivit allt ovanligare med skottsekunder, senast en lades till var 2016.
Den ökade hastigheten har väckt frågan om en negativ skottsekund skulle behövas införas för första gången någonsin. Det bedöms bli en stor utmaning för de digitala system som är kopplade till det universella tidssystemet.
– Allting som man kan tänka sig bottnar ju nu för tiden i de här digitala systemen. Man vill inte riskera att systemen programmeras fel för att då kan stora system slås ut, säger Jan Johansson.
Fakta.Det påverkar jordens rotationshastighet
● Gravitationskrafter från himlakroppar, främst månen.
● Hur massan fördelas över jorden. Om isar smälter och vattnet flyter ut till andra delar av klotet kan det påverka hastigheten. Fenomenet liknas med när en skridskoåkare snurrar på isen. Hur skridskoåkaren håller armarna och kroppen påverkar piruettens fart.
● Massfördelningen i jordens kärna. Många tror att rörelser i jordens inre är anledningen till att jordens rotation har accelererat senaste tiden.
Källa: Jan Johansson, DN
Införandet av en negativ sekund jämförs med den famösa millenniebuggen som världen oroade sig för inför årsskiftet 1999–2000.
– Det är för att undvika den risken som många vill ta bort skottsekunden.
Enligt beräkningar som gjordes inför mötet i Paris fanns det 30 procents chans att en negativ skottsekund skulle behöva införas de närmsta åren. Det är det som lett till beslutet om ett avskaffande lagts fram hastigt, enligt Gustav Jönsson, riksmätplatsansvarig för tid och frekvens på Rise.
– Man ville helt enkelt undvika det, säger han.
Missnöjet med skottsekunder har pyrt länge inom forskarvärlden. I mätteknikens värld, där man strävar efter gemensamma universella mått, har tidsskalorna blivit en black om foten. Aktörer har tillämpat skottsekunder på olika sätt. Google har till exempel spritt ut det över ett dygn medan andra i stället struntar i det totalt.
– Det ger upphov till missförstånd och felkällor, säger Gustav Jönsson.
Om beslutet går igenom finns möjligheten om en skottimme kvar, även om det minst sagt är skjutet på framtiden. Gustav Jönsson säger att den mest behövs av matematiska anledningar för de som skapar teknisk utrustning. Hur det faktiskt blir om tusentals år återstår att se.
– Det kanske blir så att folk vänjer sig med att tiden driver och fattar ett nytt beslut, säger han.
Läs mer:
Maria Gunther: Ett nytt år i otakt med universum
Klimatförändringarna påverkar dygnets längd
Skottsekunden slog ut patientlarm