Fler än 70 000 poliser har mobiliserats i Frankrike på lördagen, för att minska risken för våldsamheter och plundringar, som de som ägde rum den 17 oktober.
På sociala medier har anonyma konton manat till att göra halloween till ”de mörkas natt” – något som fått Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez att varna för ”hög risk för våldsamheter” och att politiska aktivister i halloween-utstyrsel kan gripas enbart baserat på ett franskt maskeringsförbud, som ursprungligen drevs igenom för att förbjuda burka på allmän plats.
Även i Spanien, Italien, Belgien, Nederländerna, Österrike och Schweiz har liknande uppmaningar spridits på sociala medier. I Barcelona har polisen höjt sin beredskapsnivå till den högsta, efter förra helgens vandalisering och plundring av butiker.
I franska Marseille uppgav polisen vid 19-tiden att den konfronterade ”flera fientliga och mycket rörliga grupper”, men att situationen ännu var ”under kontroll”.
Samtidigt använde polisen i Paris tårgas för att skingra en grupp våldsamma aktivister i utkanten av den tillståndsgivna demonstrationen i staden, som samlade omkring 70 000 personer. Många i den stora demonstrationen började vandra in mot centrum i vad som blev en icke tillståndsgiven manifestation, men den föreföll gå lugnt till och präglas av musik och festlig stämning.
Ett nattligt utegångsförbud gäller i helgen i Paris vid Place de la République och i området runt köpcentrat Hallarna (Les Halles) från klockan 23 till 06. Många unga fransmän är dock i rörelse i staden på lördagskvällen.
Halloween har länge setts som en ovälkommen amerikansk tradition i Frankrike, men de senaste åren har den anammats av många ungdomar, som klär ut sig i diverse kreativa utstyrslar.
Feststämningen och alla utklädda människor gör ordningsmakten orolig för att radikala vänsteraktivister eller opolitiska kriminella grupper ska kunna gömma sig i folkmassorna och ställa till oroligheter och plundringar.
När detta skrevs hade de farhågorna dock inte besannats.
Arrangörerna bakom de fredliga demonstrationerna var proteströrelsen Gula västarna och fackförbundet CGT. Även den stora elev- och studentrörelsen deltog – trots de löften om satsningar på skolan och en omgörning av antagningssystemet till högskolan som Emmanuel Macrons regering gav tidigare i veckan.
Elevrörelsen kräver fler eftergifter, som en höjning av utbildningsbudgeten med 10 miljarder euro (110 miljarder kronor). Det kan dock bli svårt för regeringen att gå eleverna till mötes, då statsfinanserna är mycket ansträngda i Frankrike.
Tredje kvartalet krympte Frankrikes bnp med 0,1 procent, vilket enligt Europeiska centralbanken berodde på höga energi- och bränslepriser, ökade räntekostnader och politisk instabilitet inför nästa års presidentval.
Inflationen väntas bli 3,4 procent på årsbasis i oktober, jämfört med 3,1 procent i september – och de stigande priserna driver nu protesterna i Frankrike. Inte minst priset på bensin och diesel urholkar många fransmäns budget, i synnerhet för dem som bor på landsbygden.
Några pengar till sänkta bränsleskatter har dock premiärminister Sébastien Lecornu knappast. Han har lagt en budget med besparingar på 54 miljarder euro, med målet att få ner budgetunderskottet till 5 procent av bnp (för att på sikt kunna nå EU:s maxtak på 3 procent).
Nu måste han dessutom hitta nya besparingar – eller skattehöjningar – för att finansiera satsningar på fler lärare och renoveringar av skolor för fem miljarder euro (55 miljarder kronor) fram till år 2030 som regeringen lovat elevrörelsen.
Läs mer:
”Hos oss blir det inte som i Frankrike”
Erik de la Reguera: Därför demonstrerar fransmännen så mycket
Macron lovar mer pengar till skolan och mindre klasser