Volodymyr Zelenskyj har fått allt svårare att vara diplomatisk.
– Vadå dödläge – det kallas ovilja.
Den fräna kommentaren riktades mot USA under en pressträff. Den var ett tydligt uttryck av frustration över amerikanernas dubbelspel i förhandlingarna med Ryssland. Uttalandet fälldes början av oktober, efter två dygn av intensiva ryska attacker. 78 döda, 215 skadade.
Oftast väljer Zelenskyj sina ord betydligt varligare. Har han börjat tröttna på det?
När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen tidigt på morgonen den 24 februari 2022 var Volodymyr Zelenskyj 44 år gammal. Han hade lett Ukraina två år och nio månader när han höll sitt första tal till nationen som krigspresident. Blicken riktad in i kameran, i mossgrön tröja med rund hals.
Han tackade för stödet omvärlden visade, men om erbjudandena om hjälp att evakuera sa han:
– Jag behöver ammunition, inte skjuts.
Orden blev snart en symbol för Ukrainas beslutsamhet.
Den amerikanska underrättelsetjänsten hade varnat för att ett ryskt anfall var på gång. Informationen spelades ned av experter och diplomater som menade att ett storskaligt krig också ur rysk synvinkel verkade irrationellt.
Hur stort vikt Zelenskyj fäste vid uppgifterna om Rysslands mobilisering är osäkert – dåvarande utrikesminister Dmytro Kuleba sade till DN tidigare i år att han själv tog varningarna på fullt allvar och att de självfallet diskuterades i den innersta kretsen.
Men utåt låg det i regeringens intresse att inte skrämma upp folk. Så sent som den 12 februari uppmanade presidenten till lugn.
Zelenskyj var vid den här tiden inte vidare populär. De skyhöga förväntningar som hade fört honom till makten i succévalet 2019 var svåra att leva upp till. Han saknade politisk erfarenhet och Ukrainas problem löstes inte i en handvändning. Folk hade tröttnat, och i början av 2022 hade bara 37 procent av ukrainarna förtroende för honom.
Men med kriget slöt de upp.
Zelenskyj axlade sin roll, höll dagliga tal för att ena och stärka moralen hos folket. Kommunikation var något den tidigare komikern behärskade. Under den första tiden gjorde Ryssland snabba framryckningar, men redan efter några veckor motades de ryska styrkorna ut ur Kievs förstäder och i slutet av 2022 lyckades en ukrainsk motoffensiv återta mycket av förlorad mark.
– Detta år blir segerns år, sade Zelenskyj morskt på ettårsdagen av invasionskriget.
Det var en förhastad slutsats.
Zelenskyj insåg tidigt behovet av personliga relationer. Han hade snart fått partners i demokratierna i väst, inom EU och Nato. Flera av ledarna har han lärt känna nära, som Finlands president Alexander Stubb, Sveriges statsminister Ulf Kristersson och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg.
– Zelenskyj vet att Sverige under lång tid har varit medvetet om hotet från Ryssland. Han litar fast på vår vilja och förmåga att stödja Ukraina, säger Ulf Kristersson, som själv har besökt Kiev ett flertal gånger sedan den fullskaliga invasionen.
Ibland har resorna gått åt andra hållet. I augusti 2023 besökte Volodymyr Zelenskyj och hans hustru Olena Sverige första gången. De diskuterade svenska vapensystem och tillbringade ett obrutet dygn på Harpsund.
– Kontrasten mellan krigets Kiev och den sörmländska landsbygden blev nästan för mycket. Zelenskyj satt på gräsmattan och kelade med en av katterna. Jag tror att också han var överväldigad, säger Ulf Kristersson.
Ukrainaren hade en förmåga att koppla av ibland, trots allt, enligt statsministern. Gränsen gick vid båtturen – man sätter sig inte i en eka och ror under pågående krig.
– Det var han mycket tydlig med.
De känner varandra numera, mötena sker utan krusiduller och statsministern beskriver Zelenskyj som ”pang på rödbetan”.
– Han är van vid att göra sitt publika case. I mindre sammanhang kan han skoja om det: han vet exakt vilka vapen varje land har, och exakt vad han skulle vilja ha, säger Ulf Kristersson.
Om kontakterna med skandinaver och balter har vilat på förståelse, öppenhet och respekt, har relationen till USA varit mer komplicerad. Efter den ryska invasionen gjorde USA:s dåvarande president Joe Biden klart att amerikanerna förbehållslöst stöttade Ukraina i ord, men var försiktiga i handling.
Man hjälpte gärna till – så länge ingenting med Natosignatur kunde uppfattas som en provokation av Moskva. Det betydde att inga amerikanska vapen fick användas på rysk mark. Många ukrainare ansåg att återhållsamheten var feg, men Zelenskyj vårdade kontakten med Washington.
Sedan kom Donald Trump. Med honom hade Zelenskyj redan en historia: Den gick tillbaka till 2019, då ukrainaren var nyvald och Trump mitt uppe i sin återvalskampanj. I ett försök att smutskasta sin rival Joe Biden ringde Trump personligen upp Zelenskyj och krävde en korruptionsutredning om påstådda mutor som involverade Bidens son Hunter och dennes affärer i ukrainska bolag. Zelenskyj duckade för påtryckningarna.
Den gången förlorade Trump presidentvalet, men fyra år senare var han tillbaka i Vita huset. Bara en månad efter presidentinstallationen, i februari 2025, bjöds Zelenskyj in till Washington. Zelenskyj var mån om att det amerikanska stödet skulle bestå, trots maktskiftet.
Men i det ovala rummet urartade mötet. Efter några korta artigheter fick Zelenskyj ta emot förolämpningar och en ren utskällning, och vicepresident JD Vance anklagade honom för att vara otacksam och för att spela sin usla hand illa. Tv-kamerorna rullade.
Händelsen var en vändpunkt. När Zelenskyj landade i London dagen därpå för att träffa europeiska ledare var stämningen dämpad. Den chockartade episoden i Vita huset dominerade alla samtal.
Ett halvår senare rullades mattan ut för Vladimir Putin i Anchorage, Alaska, för ett toppmöte med Trump om Ukraina. Zelenskyj var inte ens bjuden, men reste till Washington för uppföljande samtal. Då var de amerikanska tongångarna mot Ukraina plötsligt mer positiva – för ett tag.
Trots olikheterna har Trump och Zelenskyj en del gemensamt. Båda har lämnat andra karriärer – och underhållningsbranschen – för politiken, som tagit dem hela vägen till sina länders mäktigaste position. Skådespelaren Zelenskyj hade gjort succé som läraren Vasyl Holoborodko, som otippat valts till president i Ukraina på grund av sitt ursinne mot korruptionen.
Serien hade tagit ukrainarna med storm, och Zelenskyj blev precis som sin rollfigur president efter en rekordkort kampanj. I valet 2019 fick partiet Folkets tjänare – uppkallat efter serien – egen majoritet i Verchovna rada, Ukrainas parlament.
Zelenskyj fick lära sig den hårda vägen att USA inte längre var att lita på. Under Trump har allt direkt militärt stöd till Ukraina avbrutits (de amerikanska vapen som kommer Ukraina till del är köpta och skänkta av EU).
Överallt upprepar han sina talepunkter: Tack för det vi fått. Vi behöver mer.
– Han brukar hitta något positivt i nästan varje läge. Men det är klart att det finns en gräns för hur länge man orkar, säger Ulf Kristersson.
Ibland skiner cynismen igenom, som när Zelenskyj under Världsekonomiskt forum i Davos 2026 går hårt åt Europa.
– Europa ser vilset ut som försöker få Trump att ändra sig. Han kommer inte att ändra sig. Zelenskyj är hes, har ringar under ögonen, och han jämför fredssamtalen med filmen ”Måndag hela veckan”.
– Oändliga interna diskussioner och outtalade saker hindrar Europa från att enas och att tala uppriktigt för att hitta lösningar. I stället för att bli en sann global makt förblir Europa ett vackert men splittrat kalejdoskop.
Men kritiken träffar helt fel, och Zelenskyj uppfattas som okänslig och krävande.
Fyraårsdagen av den fullskaliga invasionen uppmärksammas i Kiev med nya besök av världsledare. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Antonio Costa, ordförande för Europeiska rådet är där och de nordisk-baltiska länderna sluter upp mangrant. Ceremonierna avlöser varandra.
Det är slutet av februari under den värsta krigsvintern hittills, med iskyla, strömavbrott och ständiga drönarattacker. På kvällen hålls en presskonferens i Marinskijpalatset, regeringsbyggnaden. Ledarna sitter runt ett hästskoformat bord, salen är full av journalister. Zelenskyj får en fråga om hur kriget påverkat honom. Det blir tyst i salen medan han funderar.
– Jag vet inte. Jag fokuserar enbart på allvarliga saker. Jag har blivit en person utan vänner. Jag har allierade, men inte tid för vänskap.
Salen andas vördnad och respekt.
När kung Carl XVI Gustaf två månader senare som första monark besöker Lviv möter han Zelenskyjs blick. De håller varandras händer inför pressen, utanför palatset där mötet hålls. Efteråt är kungen märkbart tagen. Han säger till DN att han är djupt imponerad av presidentens ledarskap.
Men då har det redan börjat mullra runt Zelenskyj. En korruptionsskandal är på väg att rullas upp. Utredningen involverar flera av presidentens närmaste och i Ukraina dominerar avslöjandena tidvis helt nyhetsflödena.
På ett sätt påminner Zelenskyjs ställning om en annan presidents, Barack Obama. Även Obama, som tillträdde 2009, hyllades på den globala scenen. Han stod i kontrast till sin föregångare George W Bush, som förknippades med USA:s alltmer ifrågasatta krig i Mellanöstern. Obama framhöll demokratiska värderingar, sågs som välklädd, bildad och kvick.
Men på hemmaplan i USA var Obama kontroversiell. Många konservativa såg honom som alltför radikal, och ansåg inte ens att USA borde ha en svart president. Trumps popularitet kom delvis som en motreaktion mot valet av Obama.
Även Volodymyr Zelenskyj är omhuldad internationellt, och även bland ukrainare har han stöd för vad han åstadkommer utomlands. Men inrikespolitiskt ifrågasätts han alltmer. I princip samtliga ukrainare jag möter är övertygade om att Zelenskyj känt till de mutskandaler som fortfarande utreds. När han i juli 2026 utan förklaring skakar om regeringen och sparkar en populär försvarsminister utbryter landsomfattande protester.
I mitten av september kommer de amerikanska medlarna Steve Witkoff och Jared Kushner för första gången till Kiev. Men inga genombrott görs, och när den ukrainska delegationen kort därpå fortsätter samtalen i Miami går Trump bakom ryggen på dem och tecknar avtal med Putin om att köpa rysk diesel. Volodymyr Zelenskyj döljer inte sin ilska.
Därifrån går relationerna utför.
I Ukraina fasar man nu inför en femte krigsvinter och behöver uppslutning mot fienden. Men inte heller presidentens eget lag är stabilt.
– Sedan den fullskaliga invasionen startade har Zelenskyj bytt ut alla sina närmaste, ofta flera gånger. Det oroar mig – hans team borde rimligen ha blivit tajtare? säger en affärsman jag talar med, och som lärt känna många i de ukrainska toppskikten av politik och näringsliv.
I september 2026 uppgav endast 25 procent att de vill se Zelenskyj som president även efter kriget. Även den affärsman jag talar med hoppas att Zelenskyj förstår att han bör tacka för sig:
– Han har möjlighet att gå till historien som en hjälte, men det fönstret är inte öppet för alltid. Det kan stänga snart.
Men att vara kritisk är inte samma sak som att förespråka val, och i Ukraina anser bara 11 procent att val i krigstid är en god idé.
Fakta.Volodymyr Zelenskyj.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är född 1978 och uppvuxen i staden Kryvyj Rih i dåvarande Sovjetunionen, nu sydöstra Ukraina. Föräldrarna var ingenjörer.
Utbildad jurist, men han har gjort karriär som komiker, skådespelare och producent.
Tv-serien ”Folkets tjänare” började sändas 2015. Den ledde vidare till en kort och intensiv presidentvalskampanj, med fokus på att få bort korruptionen.
Han svors in som president i maj 2019. På grund av krigslagarna har val inte kunnat hållas och han är alltjämt kvar.
Gift och har två barn, 23 och 13 år gamla.
Läs mer:
Zelenskyj om Patriotrobotar: ”Vi ber om absolut minimum”
Fedorov bröt ett tabu genom att uppmana till val – men vem är han?