Tiden när det var extremt billigt att låna pengar finns inte längre. För dem som gjorde sitt inträde på bomarknaden runt år 2015 är skillnaden stor. Även om det var en högre nivå en kort period för ett par år sedan.
Ytterligare ett steg mot högre räntor kom i onsdags när Riksbanken höjde styrräntan till två procent, vilket trycker upp de rörliga boräntorna. Men det lär inte sluta vid det. Tittar man på bankernas prognoser för boräntorna de kommande åren ligger bedömningarna på över tre procent – och i vissa fall upp mot fyra procent.
Det skiljer sig mycket från de sju åren då Riksbanken höll räntan på noll och under noll. I många fall gick det då att få boräntor kring en procent.
– Vi räknar med att bolåneräntan framöver kommer att snitta runt 3,5 till 4 procent, lite beroende på bindningstid, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Som jämförelse låg den rörliga bolåneräntan i snitt på 3,2 procent och den med fem års bindningstid på 4,1 procent under perioden 1998–2025, enligt SBAB.
Men under 2000-talet såg man tidvis ännu högre nivåer, då boräntor på sex procent förekom. Tittar man ännu längre tillbaka har räntorna legat över tio procent och en kort tid över tjugo procent.
För den som har ett lån på två miljoner kronor innebär en procentenhet högre ränta att månadskostnaden ökar med drygt en tusenlapp, grovt räknat.
– Framtiden är osäker. Men så länge nuvarande inflationsmål består och de offentliga finanserna hålls i gott skick finns ingen anledning att tro att räntorna skulle dra i väg till höga nivåer, säger Robert Boije.
Han tror inte att det är så sannolikt med nivåer på åtta till tio procent så länge Sverige har ett mål för inflationen på två procent.
– Däremot ligger sex procent i linje med den så kallade kalkylräntan som många banker i dag använder vid kreditprövningen av bolån. Att räntan vid hög inflation kan gå upp mot den nivån eller kanske lite till går inte att utesluta, menar Robert Boije.
Även SEB:s chefsekonom Jens Magnusson räknar med att de högre nivåerna kommer att bestå.
– Vi kommer knappast tillbaka till när vi hade långa och korta räntor som låg runt noll och man kunde få bolån för en procent eller däromkring, konstaterar han.
Han menar att det blev en tydlig förändring från 2022 när inflationen steg och Riksbanken åter höjde räntan.
– Plötsligt kostade bolånen mellan fem och sex procent, i stället för en eller två som många var vana vid. Så det var ju tydligt att det var en chock, säger Jens Magnusson.
Han ser flera förklaringar till fortsatt högre nivåer.
– Nu har vi ett annat läge med stora skulder. Både privata och framför allt i många stater samtidigt som en del priser är ganska uppskruvade, säger Jens Magnusson.
Jens Magnusson ser dock ingen större risk att det skulle dra iväg över åtta procent.
– Så länge vi har kvar dagens inflationsmål och har välskötta offentliga finanser bör den risken vara liten, säger han.
– Om räntorna ska upp till åtta, tio procent, då krävs det nog en ny inflationsuppgång liknande den vi hade för en fyra, fem år sedan. Då kan centralbankerna behöva höja räntorna rejält och då kan de långa räntorna följa med, menar Jens Magnusson.
Hur ska man då tänka när högre nivåer är i sikte?
– Man måste ta med det i sin planering när man räknar på sitt boende, så att man är realistisk. Det är tråkigt, men viktigt, säger Ingela Gabrielsson, oberoende privatekonom, som också svarar på läsarfrågor om privatekonomi i DN.
Ingela Gabrielsson har egen erfarenhet av högre räntor. När privatekonomen köpte sin villa i början av 1990-talet fick hon fjorton procent i boränta.
– Och det var bra då, minns hon.
Det ska sägas att det inte är jämförbart med i dag, eftersom det var andra avdragsregler då.
Hennes råd till den som står inför att byta bostad eller köpa sin första bostad är att ta höjd för högre kostnader.
– Att man inte blundar för det. Man har kanske sett den fantastiska bostaden och vill gärna kunna köpa. Men det kanske finns fler fantastiska bostäder, säger Ingela Gabrielsson.
– Och man får inte bo ihjäl sig. Det är inte roligt, fortsätter hon.
För den som ska lägga om sina lån är det bra att titta på hushållets marginaler.
– Om man tror att räntorna kommer att gå upp kan man överväga att binda en del för att veta vad man har för kostnader, säger Ingela Gabrielsson.
– Man kan också fundera på om man har bolånen rätt placerade eller om de ska flyttas för att få bättre villkor. Man kan ju alltid fråga sin bolånegivare: vad är det bästa ni kan erbjuda mig? Och försöka förhandla sin ränta, råder hon.
Fakta.Ordlista
● Rörlig boränta: Bolån där räntan ändras var tredje månad.
● Fast boränta: Bolån med längre löptid. Två och fem år vanliga.
● Centralbank: Statlig institution som bland annat ska ansvara för valuta, penningpolitik och finansiella stabilitet. I Sverige heter myndigheten Riksbanken.
● Långa räntor: Marknadsräntor med längre löptider. Tio år vanligt.
● Korta räntor: Marknadsräntor med löptider upp till ett år.
● Inflation: När prisnivån i ett samhälle stiger. Mäts genom olika index där konsumentprisindex (KPI) är ett.
Läs mer:
Fem svenskar: Så tänker vi om bolåneräntan
Efter höjningen – så mycket dyrare blir ditt bolån
Dold faktor kan bidra till prisrallyt på bostäder
Elpriserna väntas bli höga